Visar inlägg med etikett religion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett religion. Visa alla inlägg

fredag 28 juli 2023

Klimatreligion

 Jag länkar till LARS ENARSON och hans predikan på Youtube med titeln: 


KLIMATHYSTERIN, En falsk religion? 


Jag håller kanske inte med i alla detaljer, men det är trots det en mycket nyttig och sund predikan Lars Enarson håller.

måndag 19 oktober 2015

Religionsblandning

Prästen och teologen A Borg kommer till tals i Världen Idag där hon kritiserar Svenska Kyrkans inbjudan av en imam som skall föreläsa om huruvida kristna, muslimer och judar tror på samma gud eller ej.

I mitt förra inlägg finns en länk till ett kort Bibelstudie med/av Lars Enarson där han listar några punkter (Bibelställen) samt argumenterar för/mot och BEVISAR att det är olika gudar som muslimer å ena sidan och kristna och judar å andra sidan tror på.

Borg anklagar med rätta Svenska Kyrkan (som hon själv arbetar igenom) för religionsblandning.

Heder åt prästen, teologen Borg som står upp för den Bibliska tron och tolkningen av texterna.

måndag 3 juni 2013

Konvertit

Att konvertera från en religion till en annan kan vara såväl enkelt som komplicerat. Det kan vara ofarligt, men också med livet som insats. Själv känner jag en man vars egna släktingar i Egypten försökte döda honom när han blev kristen. Han flyr för sitt liv och hamnade senare i Sverige.

Då är islam inte en förlåtande religion.

Anledningen till att jag skriver detta inlägget är en lite ovanlig konvertering, eller som rubriken säger "unik". En muslimska Palestinier konverterar till judendomen. Under de elva år han tillbringade i Israeliska fängelser blev han både imponerad och intresserad av "fiendens" religion.

Nu har han konverterat. Hans släkt och vänner på Västbanken vill inte längre kännas vid honom. Han har blivit utstött. Nu kämpar han för att accepteras av det judiska samhället. Om jag tolkar artikeln och filmklippet rätt går det sakta åt rätt håll.

Hans dröm är att bli erkänd för den han nu är och inte den han en gång var.

Lycka till och må Herren vara med dig.

torsdag 17 januari 2013

Religiöst uppvaknande


Jag sitter och läser ur profeten Jeremias bok (Gamla Testamentet i Bibeln) och kommer till slutet av det femtonde kapitlet (Jeremia 15: 19-21). (Alla Bibelställen jag kommer att citera är hämtade ur Svenska Folkbibelns översättning).

19. Därför säger Herren så: Om du vänder om, skall jag låta dig komma tillbaka och du skall få tjäna mig. Om du skiljer det äkta från det oäkta skall du få vara min mun. Detta folk skall då vända tillbaka till dig, men du skall inte vända tillbaka till dem.
20. Jag skall göra dig till en fast kopparmur mot detta folk, så att de inte kan besegra dig om de vill strida mot dig. Ty jag är med dig för att hjälpa dig, och för att rädda dig säger Herren.
21. Jag skall rädda dig ut ur de ondas våld och befria dig ur våldsmännens hand.

Nu är jag mycket väl medveten om att detta är ett ord som är riktat direkt till och om profeten Jeremia, men det går också att införliva i ett vidare perspektiv och det är med detta i åtanke jag kommer att försöka utveckla mina tankar här och nu. Jag kommer inte att genomföra en djuplodande analys utan kommer att kortfattat att gå igenom vissa punkter. Det är ju inte en doktorsavhandling jag ägnar mig åt just nu där den teologiska analysen och djupsinnigheten skall bedömas.

Vi ser ofta program på TV och eller i nyhetsreportage bilder eller filmer på (ultra)ortodoxa judar lätt urskiljbara med sina hattar, mörka kostymer (rockar) och med sina väl synliga kindlockar. Ofta stör vi oss på dessa. Jag menar inget ont med detta, men uppväxt i en familj där man hälsar på människor genom att ta i hand oavsett kön. Uppväxt i ett land och en miljö där män och kvinnor talar med varandra utan att behöva be än den ene, än den andre om lov så reagerar man när vanor och tradition är det motsatta bland dessa. Nu kan du och jag tycka att det är en överdriven tolkning av regler vi inte hittar i Bibeln utan i andra traditioner bland (av) ortodoxa judar. Men, men…

Att stå vid sidan om dels som icke-jude och i egenskap av kristen (läs: Bibeltroende i den meningen att jag läser HELA Bibeln och dessutom tror att allt är Guds ord eller inspirerat av Gud till människan/mänskligheten) kan leda till att man höjer på ögonbrynen och undrar varför allt fler judar världen över blir allt mer religiösa/ortodoxa? Jag tror vi hittar lite av svaret i det Bibelställe jag inleder detta inlägget med.

 Men först måste jag peka på det som Bibeln (Jesus) kallar för - tidstecken.

Politiska omvälvningar. Människor som flyr för krig, naturkatastrofer, svält och av andra anledningar. Antalet jordbävningar och andra naturkatastrofer ökar i antal, frekvens och styrka/storlek. Människors livsstil samt utsvävande sexualitet. Inbördeskrig, krig mellan stater samt krig mellan stater och terroristorganisationer ökar i antal och intensitet tycks det. Detta är exempel på tecken i tiden att Jesu återkomst och eller Messias ankomst (lite olika hur man är van att uttrycka sig) ligger nära i tiden. Det blir allt svårare som läsare av Bibeln att bortförklara Jesu snara återkomst.

De allt fler judar som tar sin religiösa och traditionella bakgrund (ursprung) på allvar är ytterligare ett tecken på detta. Messias kommer snart.

Summan av (något förenklat) vers 19 är att judarna skall komma att vända tillbaka till Gud och samtidigt avskilja sig bort från andra religioner (inklusive sekularisering) eller levnadssätt som är utbredda bland andra människor, folk och traditioner. Man skall komma att välja att återvända till sitt ursprung. Man återvänder helt enkelt till det som står (exempelvis) i Femte Mosebokens 26:e kapitel och vers 18: du (judarna) skall vara hans egendomsfolk - - - hålla alla hans bud. Vidare kan vi sedan läsa i det som ofta kallas ”lagens välsignelse” dvs.  kapitel 28 och vers 1: Om du lyssnar till Herren, din Guds, röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag idag ger dig, så skall Herren, din Gud upphöja dig

Genomgående i det vi kallar Gamla Testamentet så återkommer det både löften och profetiska tilltal som är direkt knutet till judarnas upprättelse, återvändande till och återupprättandet av landet Israel, rätten till landet Israel och hur en framtida ättling till kung David skall regera inte bara landet utan faktiskt hela världen i förlängningen. Den ättlingen tror jag (vi kristna) är Jesus Messias, eller Kristus som vi (kristna) oftare säger. Ordet och namnet Messias är hämtat från hebreiskan och Kristus från grekiskan på vilket Nya Testamentet är författat.

Jag ser därför denna ortodoxa väckelse eller uppvaknande inte längre som ett hot även om jag som utomstående (icke-jude) kan uppleva det som främmande. Att något upplevs som främmande behöver inte betyda att det upplevas som skrämmande.

Bibeln är klar på punkten att vid tiden för Jesu återkomst och eller Messias ankomst att i stort sett alla länder, religioner och folkslag skall komma att resa sig (gå i krig) mot Israel. Både som nation (land) och som folk. Men som jag citerade ur Jeremiaboken: Jag skall rädda dig ut ur de ondas våld och befria dig ur våldsmännens hand. MEN det kräver ju något av judarna i de föregående verserna som jag citerade i min inledning. Omvändelse och helgelse brukar man inom den kristna traditionen benämna detta. Judarna omvänder sig (blir allt mer ortodoxa, religiösa) samt skiljer mellan genuin och djupgående trosutövning å ena sidan samt en allt mer sekulariserad och liberal livsfilosofi å andra sidan.

När nu judarna allt mer omvänder sig till sig ursprung (religiösa) då kommer också det löfte som gavs till israels folk genom Moses i Andra Moseboken kapitel 23 och vers 22 allt mer att gå i uppfyllelse: Men om du uppmärksamt lyssnar till hans röst och gör allt vad jag säger, skall jag bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner. (Bibel 2000 använder ordet motståndare istället för ovän).

Min uppfattning är (jag tror att det finns ganska många genuina Bibelläsare som håller med om detta) att det inte är en slump/tillfällighet att det moderna Israel så framgångsrikt har lyckats överleva alla de krig man tvingats in i. Inte heller är det en slump/tillfällighet att så få judar (och andra) i Israel som dör eller skadas som det med facit i hand visat sig. Man har En Gud som strider för sin sak och som försvarar både landet som sådant och dess invånare.

Lite längre fram i Jeremia bok läser jag något som i min Bibel rubriceras: Sabbatsbudet. (Jeremia kapitel 17 verserna 19-27). Där läser vi hur Gud skall upprätta Davids Konungadöme igen och dessutom så sägs det här att Jerusalem skall för alltid vara/bli bebott. När eller varför? När judarna håller sabbatsbudet. En av de saker som en allt mer ökad religiös medvetenhet medför är helgandet (respekten för betydelsen) av sabbaten. Man arbetar inte, man kör inte bil, affärer är stängda osv. Här hittar vi också en inneboende kraft, ett löfte från Gud själv om att folket, landet och Jerusalem skall återupprättas. Som boende i Sverige kan man tycka att det är överdrivet eller löjligt. Vi har vant oss att allt skall vara öppet och tillgängligt sju dagar i veckan. Men vi kan också se (om vi vågar och vill) konsekvenserna av detta i form av utbrändhet, arbetslöshet, utanförskap, ensamhet, missbruk, fattigdom osv. Det är en konsekvens av vårt ”alltid öppet/tillgänglig” som vi alltför ofta förnekar. Så enkelt kan det inte vara eller så får det inte vara ropar vi för det svaret är inte politiskt korrekt. Nej, men det är Bibliskt korrekt.

Nu är inte allt frid och fröjd i Israel bara för att människor i allt större utsträckning söker sina rötter/traditioner som pekar samstämt mot Gud och hans existens. Det är fortfarande en väg att vandra till full upprättelse för Jerusalem och Israel som land och folk. Men vi ser (om vi vill) att upprättelsen allt mer börjar ta form och fart. Jag tar upp några exempel nedan.

Israeliska bedömningar av tillväxten det närmaste året (åren) är trots att den skrivits ner betydligt positivare än i exempelvis EU och Sverige.

Turistnäringen är idag mindre känslig för terrorism och krigshot och eller situationer än den var för tjugo eller trettio år sedan. Den är fortfarande en mycket viktig inkomstkälla, men inte den enda.

Exporten som förr var baserad på apelsiner var liten och säsongsbetonad. Idag exporterar Israel allt från frukt, bär, blommor, mode, teknik, medicin, kunskap osv.

Israel har nyligen upptäckt ett flertal stora gasfält utanför landets kust som kommer att göra landet allt mindre beroende av import av energi och drivmedel. Det kommer med all sannolikhet att också leda till att man börjar eller kan exportera gas till andra länder (förfrågningar från och förhandlingar med andra länder pågår).

På sikt ger detta sammantaget att Israel och dess befolkning kommer att få det allt bättre. Gud säger gång på gång i sitt ord (profetiskt) att Israel kommer att upprättas på alla plan och områden i livet. Även profeten Jesaja talar om denna närmast explosionsartade ekonomiska expansionen som Israel allt mer verkar vara i. Man talar ibland i termer som ”undret vid Medelhavet”. Jag citerar ur Jesaja kapitel 60 och (delar av) verserna 5, 9: Ty havets rikedomar skall föras till dig, folkens skatter skall tillfalla dig. (9) De för med sig silver och guld åt Herrens, din Guds, namn, åt Israels Helige, ty han skall förhärliga dig. Observera att detta endast är ett litet axplock av alla de löften som landet och folket Israel fått av Gud gällande sin upprättelse inför Messias ankomst (återkomst).

Så även om jag lyfter på ögonbrynen när jag träffar på allt mer  ortodoxa judar som utmärker sig genom klädsel och beteende som kommer jag också att glädja mig över detta och med dessa. Jag vet att vissa kristna blir bekymrade eftersom de vill (oftast av gott hjärta) att judarna skall upptäcka Jesus som Messias. Men var bara lugn. "Täckelset" som förhindrar det kommer att ryckas bort och de kommer att se sin Messias när han kommer.

Hälsningar Gideon.

söndag 4 november 2012

En liten koll på läget


Tänker göra en liten uppdatering gällande de senaste dagarnas nyheter. Och använder mig av såväl svenska som israeliska media/nyheter i första hand, ett och annat slinker med från Egyptisk media ser jag också. Vissa saker är roligare än andra. Så var så god nu rullar vi på.

Från Shabak hittar jag rapporten om vad som går under namnet ”terrordåd/attacker”. I oktober utförs 166 sådana mot eller i Israel. Det blir gott och väl mer än fem om dagen. Allt från knivattacker till Gradraketer.

På Israelnationalnews hittar jag en artikel som tar upp hela det senaste årets samlade attacker och det är en ännu värre läsning.

Drygt 800 raketer har avfyrats från Sinai och mestadels Gaza mot Israel bara under 2012. Det ger ett genomsnitt på dryga 2,5 om dagen. Eller 5 varannan dag. Den som då hävdar att Israel inte befinner sig i en krigsliknande situation borde själv flytta till södra Israel och uppleva vardagen. Men vad Israel är utsatta för är oftast en blind fläck som aldrig eller sällan (i bästa fall) uppmärksammas. Tänker kanske framförallt på Ship to Gaza.

Paul Widén skriver på sin blogg om en israelisk vänsterextremist som fått utrymme i DN. Han kallar inlägget för ”Ship to Gaza: epilog”.


Du hittar artikeln som infördes i DN här.


En annan sak jag hittar i DN handlar om ”medicinsk” marijuana som under kontrollerade former utvecklats och odlas i Israel av ett läkemedelsföretag.

I Egypten valde den kristna Koptiska Kyrkan ny påve. Om valet och hur det slutligen avgörs genom lottdragning hittar du här. Tawadros heter den nye påven.


I Borås handlar allt om Elfsborg och fotboll under söndagen.

Även i Malmö hittar vi säkert en och annan fotbollssupporter med drömmar om guld.



I DN handlar det dessutom om FOLKMORD. En man med ursprung i Rwanda (bosatt i Sverige) skall ställas inför rätta misstänkt för delaktighet i den 100 dagar långa utrensningen av Tutsier då 800 000 människor brutalt mördas, just för att de tillhör ”fel” folkgrupp i landet.


UlfLundell uppges vara på strålande humör.


Abbas står fast vid kraven om Palestiniers rätt att ”återvända”.

Netanyahu inbjuder Abbas till förhandlingar om en framtida Palestinsk stat och eller ett fredsavtal. Det är ju bara 7 minuter mellan Ramallah och Jerusalem säger han. Netanyahu vill att BÅDA PARTERNA går in i förhandlingarna utan förhandskrav.



Mer än 60 000 afrikaner har illegalt tagit sig in i Israel de senaste åren genom att korsa gränsen via Egypten/Sinai. Under en tid har Israel försökt få bukt med den illegala invandringen. Man har nu trampat på bromspedalen genom olika åtgärder. Samtidigt som vissa svenska skriker ”apartheid” eller anklagar Israel att vara ”anti-islam” så söker sig människor från exempelvis Sudan och Eritrea till Israel trots eller i motsats svenskars påståenden så ser man Israel som ett land att söka sig till.

Sinai är som en och annan förstått till viss del ett ”laglöst” land i spåren av den ”arabiska våren”. Det senaste blodbadet eller attacken riktades mot en grupp poliser där tre dödats. Guvernören i området (norra Sinai) avskedas nu då han anses vara inkompetent på den aktuella posten.


Syrien och dess inbördeskrig riskerar att spridas. Turkiet och Libanon rapporterar redan tidigare att Syriska styrkor stridit inne i de respektive länderna mor rebeller. Nu har även gränsen mot Israel överskridits. Syriska stridsvagnar upptäcktes inne i den så kallade ”demilitariserade zonen” som övervakas av FN sedan 1970-talet.

Carl Bildt ger sig in i debatten om religionens vara eller inte vara i Sverige. Han uppges försvara rättigheten att sända Gudstjänster i Radio och TV. Ett av hans argument var att (fritt citat) ”slänger man ut religion så kan man lika gärna slänga ut sport eller kultur”.



Sex på bussen avbröts efter att polisen tillkallats. Övriga på bussen var inte speciellt imponerade av deras utförande.


Norgehistoria som verkar vara sann. Ett norskt företag bygger ett kraftverk i havet. Tanken är att tidvattnet skall driva X-antal ”skruvar” som i sin tur driver generatorer. Om det skall kallas för vattenkraft eller förnyelsebar energi återstår att se (båda alternativen stämmer). Fritt från miljöskadliga utsläpp blir det i alla fall när det väl har tillverkats.


Att kasta av små barn från bussar eller tåg verkar vara populärt i Sverige. Nu kastades fem barn av Upptåget där den äldsta var 18 och nyligen adopterad till Sverige samt de fyra yngre syskonen som endast var mellan 1 och 7 år gamla. Sverige.



Och så var denna kollen slut...



torsdag 26 april 2012

Åldersgräns

Ser på Stefan Swärds blogg att han skall debattera åldersgräns i samband med religionsutövning med den förra riksdagsledamoten Ingvardsson (V). Hon vill "fridlysa" barn från all religionsutövning och likställer den (underförstått) med hjärntvätt.

Hon skriver en debattartikel med anledning av den så kallade andeutdrivningen i Borås. Det har skapat rubriker och inte helt utan rätta. Andeutdrivning som företeelse ser jag inga problem med. Som den beskrivs av den lilla flickan i Borås är jag däremot stark motståndare till.

Då tänker vi lite längre under förutsättning att det är barnens bästa Ingvardsson förespråkar och inte ger uttryck religionshat i största allmänhet. Ett par exempel nämner Swärd i sina blogginlägg, men de är värda att åter belysa. Jag tar medvetet inte upp de saker som är i lag förbjudet även i vuxen ålder.

Alkohol: Förbjud alkohol i hem där barn under 12 år befinner sig och eller lever det vill säga allt öl, sprit, vin, cider osv. 300 000 barn sägs växa upp i missbruksmiljö.

Tabletter: Förbjud alla tabletter som kan användas av som drog eller för självmord. 300 000 barn sägs växa upp i missbruksmiljö.

Tobak: Nikotin är ett nervgift som är starkt beroendeframkallande. Tusentals svenskar dör varje år till följd av rökning. Passiv rökning skadar även omgivningen. Bör således förbjudas.

Mode och skönhetstidningar: Bör förbjudas då dessa sätter press på barn (oftast flickor) att vara fotomodellssnygga och sexiga. Kan leda till utseendefixering.

Fotboll: Bör förbjudas eftersom man dagligen läser om skador och skaderisk. Även som åskådare drabbas man ibland av huliganvåld.

Bantningstips: Förbjud bantningstips då dessa kan leda till viktfixering och svår anorexi eller bulimi.

Politik: Bör förbjudas då det kan leda till extrema politiska åsikter. Ofta på den så kallade högerkanten, men inte att förglömma extremismen på den politiska vänsterkanten.

Listan kan göras mycket lång, mycket lång om det är med barnens bästa i fokus som Ingvardsson vill förbjuda religion. Jag raljerar lite med Ingvardssons argument det måste erkännas. Samtidigt så läser jag i Världen Idag om hur man i Kina gör mycket för att försvåra religionsutövning. Nordkorea är inte heller känt för sin öppenhet för religion av något slag, bortsett från avgudadyrkan riktad mot landets nuvarande och förra ledare. Jag minns också hur det var i DDR, Sovjet osv. Ingvardsson har ju trots allt ett förflutet i det "postkommunistiska" Vänsterpartiet.

tisdag 15 november 2011

Våga stå upp för Israel del II


Gud har som sagt var lovat Israels land till folket Israel. Mose påminner Gud om vad han sagt till Abraham, Isak och till Jakob i 2: a Moseboken 32:13. Sista strofen i versen lyder: De skall få det till arvedel för evigt. Vidare läser vi i 2:a Moseboken 33:1 att Gud lovat landet till Abrahams, Isak och Jakobs avkomma, det judiska folket. Gud har bundit sig för evigt till landet Israel och det judiska folket. Bara att kommentera alla löften i Bibeln som gäller Israel som land, som folk eller minst lika känsligt och viktigt, Jerusalem. Det skulle kräva en eller flera böcker. Vill man dessutom skriva uttömmande svar om varje löfte och hur dessa kan eller skall appliceras i dag på landet, folket eller Jerusalem då hamnar vi på vad som skulle kunna räknas i hyllmeter. Så att jag här försöker förklara med hjälp av ett kortare blogginlägg är dömt att misslyckas. Ändå vågar jag i alla fall påbörja något som kan betecknas som ett ringa försök.

När människor ger sig på (både verbalt, ideologiskt, fysiskt, religiöst, politiskt, ekonomiskt mm) Israel, Jerusalem och eller judarna då säger profeten Sakarja några mycket viktiga saker i det andra kapitlet. I vers 5 säger han klart och tydligt att: Och jag själ, säger Herren, skall vara en mur av eld runt staden… I vers 8 avslutas versen som följer: Den som rör vid er, rör vid min ögonsten. Och vers 12 säger: Herren skall äga Juda som sin del i det heliga landet, och än en gång skall han utvälja Jerusalem.

Att då gå emot Israel, Jerusalem och det judiska folket med onda avsikter kommer inte att tolereras av Gud någon mer gång. Inte nu när han efter nära nog av 1800 års förskingring åter börjat befolka landet med dess rätta ägare, judarna.

Inget annat folkslag har fått i uppgift av Gud att befolka och bygga upp landet mellan Jordanfloden och Medelhavet. Under den långa tid som förflutit mellan Diasporans början omkring år 130 e: Kr har ingen härskare eller markägare varit intresserad av att bygga upp landet igen. Mark Twain reser runt i landet under en period under 1867. Han beskriver som hårt, kargt, öde. Det som landet saknar enligt Mark Twain är människor, växter och djur:
Mark Twain visited Israel in 1867, and published his impressions in Innocents Abroad.  He described a desolate country – devoid of both vegetation and human population: “….. A desolate country whose soil is rich enough, but is given over wholly to weeds… a silent mournful expanse…. a desolation…. we never saw a human being on the whole route…. hardly a tree or shrub anywhere. Even the olive tree and the cactus, those fast friends of a worthless soil, had almost deserted the country.”

Sionismen börjar spira i Östeuropa under senare delen av 1800-talet. Under 1880-talet börjar ryska judar att emigrera till det som då är en del av det Ottomanska riket (Turkarna). Man köper ofta helt värdelösa markområden av jordägare bosatta i nuvarande Turkiet, Irak osv. Träskmarker fyllda av malariamyggor, ökenområden helt utan vattenkällor. Man dikar ut träsken, gräver brunnar och kan under mycket hårt arbete så småningom skörda de första små och torftiga skördarna. I och med detta börjar araber från de omkringliggande områdena flytta till området mellan Jordan och Medelhavet. Så småningom bygger såväl judar som araber upp byar och städer. Ibland rent judiska, ibland rent arabiska, men också gemensamt. En hel del städer finns självklart även om dessa med dagens mått snarare skulle kallas byar eller i bästa fall samhällen.

I takt med att judarna börjar flytta in i detta ödelagda landskap och odlar upp mark, då följer också en arabisk invandring i området. Under århundraden av arabiskt och eller muslimskt styre/ägande har ingen intresserat sig för detta område. Beduiner, druser, en del araber, en del judar, en hel hoper av olika slags kristna munkar och präster bor visserligen i landet. Utspridda i mindre byar och städer. Ingen ser kapaciteten och eller möjligheten att odla landet. Landet, området har under århundraden långsamt fått förfalla. I Ryssland uppstår en sionistisk väckelse (om uttrycket tillåts). Dels framtvingad genom de prognomer som nu och då utbryter i det stora Tsarryssland. Sionismen sprider sig så småningom till fler delar av Europa. Fler och fler judar och araber flyttar in i området som lyder under det Ottomanska Imperiet. Inte helt utan att man är inspirerade av de flera tusen år gamla löftena i Torah, Psalmerna samt i de profetiska texterna.

I samband med WWI (första Världskriget) så övergår styret till Storbritannien. Följande text är hämtad på Israels Ambassad i Stockholms hemsida:

Det brittiska mandatet
1918-1948: Brittiskt styre.
1922: Storbritannien tillerkände det Palestinska mandatet (Landet Israel). Jordanien fick tre fjärdedelar av området vilket gav en fjärdedel av landet kvar till det judiska nationalhemmet.
1925: Hebreiska universitetet i Jerusalem öppnar.
1929: Judar från Hebron massakreras av militanta araber.
1936-1939: Antijudiska uppror uppviglade av militanta araber.
1939: Den judiska invandringen begränsades avsevärt genom en brittisk vitbok.
1939-1945: Andra världskriget och Förintelsen i Europa.
1944: En judisk brigad bildades som en del av brittiska styrkor.
1947: FN föreslår bildandet av en arabisk och en judisk stat i Landet.

Här kommer vi in i en turbulent tid för det judiska folket. Antisemitism och rashygien diskuteras överallt i Europa, Nordamerika och för den delen, även i Mellanöstern. Hitlers ideologi görs hörd hos araberna bl.a. hos Stormuftin i Jerusalem. Sion Vises Protokoll som är en samling av falsarier byggda på Antisemitisk retorik och filosofi sprids med utgångspunkt i Ryssland. Än idag är två storsäljare hos arabiska bokhandlare såväl Sion Vises Protokoll och Hitlers Mein Kampf. Det återspeglas i dagens retorik bland arabiska ledare, såväl politiska som religiösa vilket ibland är samma personer. Antisemitismen dog inte med Hitler.

En vanlig undanflykt idag är att man inte kallar (i västvärlden) Antisemitismen för vad den egentligen är utan man kallar den för antisionism. Enligt min uppfattning så är dessa företeelser sprungna ur samma källa. Lek med tanken att judehatet och Antisemitismen (som faktiskt funnits under många århundraden innan Hitler träder fram) är en skyltdocka. Under 1930-40-tal bär den brun eller svart uniform med höga tillhörande läderstövlar. Under korsfarartiden bar den skinande blanka svärd och rustning av metall ledda av kyrkans maktfullkomliga män. Idag bär den å ena sidan keifa och AK47: or. Å andra sidan kan den bära synnerligen dyra och snitsiga märkeskostymer. Den frodas bland de flesta samhällsklasserna. Ofta hämtar den sin politiska drivkraft hos olika vänsterpolitiska ideologier. Men den brunsvarta uniformen som bars på 1930-40-tal, den vill man inte kännas vid längre. Nej idag är det inte moderiktigt med uniform, ledig klädsel. Samma skyltdocka, men med andra kläder.

Här kan prästerskapet göra skillnad. Vågar man undervisa vad Bibeln säger eller säger man det som är godkänt av PGS, PLO, Hamas, Iran, ISM, Aftonbladet osv. Eller vågar man stå upp trots att det riskerar att börja blåsa storm? Det är lugnare när det inte blåser alls. Vågar man ställa sig upp och säga ”vi håller inte med”? Vågar man ställa sig på Israels sida och säga att mycket av det vi hör är inget annat än illasinnade ideologiska Antisemitiska argument som effektivt döljs av orden ANTISIONISM eller BEFOGAD ISRAELKRITIK?

Kyrkans män och kvinnor måste snart välja!

Att säga det GUD säger, eller det lögnens fader säger.

Att säga det GUD säger, eller det Antikrist säger.

 Att säga det BIBELN säger om Israel, eller det Sions Vises Protokoll säger.

Att säga det GUD säger, eller det som Palestinska företrädare säger.

Att säga det GUD säger, eller som djävulen säger.

Att säga det BIBELN säger, eller det Koranen säger.

Hur länge måste jag hålla på? Präster, pastorer, predikanter, Bibellärare måste ställa sig frågan - vad vill jag säga.

Jag kunde argumentera mycket längre. Jag kunde säkert komma fram med dussintals, tjogtals ja kanske till och med hundratals ytterligare mycket bra argument. Men, jag vill utmana kyrkans företrädare att tänka till istället för att själv mala på i all oändlighet. Det är bara ett litet, litet krux. Snart kan det vara för sent att välja FÖR eller EMOT Israel. Gud har en plan och en väg. Det går inte längre att urskulda sig med att den eller den predikanten har tagit det beslutet så därför kan inte vi/jag fatta samma beslut. Jag läste ett blogginlägg en gång som författats av en bloggare och faktiskt pastor där han ondgör sig över att Ulf Ekman och Livets Ord tagit ställning för Israel. Summan av hans resonemang var att då kunde inte han ta ställning för Israel utan väljer hellre det som av teologer brukar kallas för ersättningsteologi, där den kristna kyrkan ersätter det judiska folket som mottagare av löftena. Hellre på olika planhalva med Ulf Ekman än att behöva spela i samma lag som honom. Beklämmande måste jag säga.

Jag nämner tidigare Diakonia. En blogg kallad Pophöger som drivs av en person med rötter inom Folkpartiet för in mig på just Diakonia. Det intressanta som jag reagerar över är att man talar om ansträngningar och medvetet arbete för fred. När man då tar ställning helt (eller nästintill) för den ena sidan i konflikter mellan Israeler och Palestinier. Under de år av jag har lagt märke till Diakonia i Mellanöstern har man dels ensidigt tagit ställning för Palestinierna, mot Israel. Man säger i sin värdegrund och programförklaring att man arbetar för mänskliga rättigheter och demokratiska rättigheter. Har inte Israel och judarna den mänskliga rättigheten att tillåtas att existera? Verkar inte så när Diakonia inte (i likhet med många andra som jobbar i Gaza eller Västbanken) inte ställer krav på varken Hamas eller PLO- Fatah att sluta lära ut i skolorna att judarna är apor och svin. Har man någonsin ställt krav på dessa palestinska företrädare att stryka de paragrafer i sina programförklaringar där det står att man kämpar för ett utplånande av Israel? Man står som det heter ”vackert med mössan i handen”.

Diakonia kommer om inte jag missminner mig att ta med sig ett hundratal teologistuderande till INTE Israel utan till PALESTINA nästkommande vår.

För att på plats lyssna till Palestinska kristna teologer och andra Bibellärare. Nu har det rest runt några kristna Palestinska teologer bland annat i Sverige. Undervisningen dessa förmedlar är i min mening genomfärgad av muslimska läror och argument. En sådan teolog hävdar att det är bevisat att Jesus var Palestinier, inte jude.  Det blir extra intressant med tanke på att det fram till 1967 aldrig talas om ett ”palestinskt folk”, det hette med rätta - araber. Dessutom så fanns det knappast några araber/palestinier inom Israel på Jesu tid. Majoriteten var judar och sedan var det en del greker (kvarleva från tidigare ockupationsmakt) samt ett stort antal Romare, då dessa vid tiden för hans vandringstid på jorden ockuperade Israel.

Ja, det finns som sagt var mycket att säga som jag inte har plats eller tid att säga här.

Min uppmaning till präster, pastorer och Bibellärare är fortsatt. Undlåt inte att undervisa om Bibelns syn på och profetior gällande Israel och det judiska folket. Varför säger jag detta? Förintelsen i nazismens regi sker bland annat som en följd av att kristna teologer, präster, pastorer och Bibellärare inte höll sig till Bibeln utan istället teg och dansade efter nazisternas läror och påbud. Vi säger ju ofta att – det får inte hända igen. Jag avslutar som jag började.

1: a Moseboken 12: 3 Jag skall välsigna den som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkten bli välsignade (kan bli).

2: a Moseboken 23: 22b Jag skall bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner.

måndag 14 november 2011

Våga stå upp för Israel del I


Jag har valt att dela detta inlägg i del ett och två eftersom det blev längre än jag tänkte mig ifrån början. Här följer sålunda den första delen av två.



1: a Moseboken 12: 3 Jag skall välsigna den som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkten bli välsignade (kan bli).
2: a Moseboken 23: 22b Jag skall bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner.

Oavsett vad man tycker om Israels politik eller inte, så kan man aldrig komma förbi dessa löften till Abraham och det judiska folket. Det handlar inte om att det är förbjudet att komma med konstruktiv kritik. Nej det hela handlar snarare om attityd till judarna som folk utspridda över hela eller delar av jorden. Det handlar också om attityd till Israel som land, som nation.

Ingen kommer någonsin att få tillfälle att anklaga mig för att påstå Israels ledare av olika slag aldrig gör fel eller fattar fel beslut. Ingen kommer heller aldrig att få möjlighet att anklaga mig för att jag påstår att Israel är ett perfekt eller felfritt land. Men, det är inte där skon klämmer. Det handlar attityd och att erkänna Israel (som folk och som nation) som Guds utvald.

Tyvärr är det väldigt vanligt idag att man försöker komma runt det hela genom att urskulda sig med att det är ”befogad kritik” eller att Israel kommer allt för lindrigt undan eftersom media styrs av den ”israeliska lobbyn”. Den formen av undanflykt är inget annat än just undanflykt. Idag ser vi hur massmedia gång efter gång anklagar Israel för än det ena och än det andra utan att över huvud taget se på eller förklara varför Israel gör si eller så. (Gäller inte alla journalister och skribenter). Politiker använder sig av samma argument utan att reflektera över varför. Men det är inte i första hand politiker eller media jag tänker ställa mot väggen i detta inlägg. Nej det är PRÄSTERSKAPET.

Jag skall här dela ett citat som har talat till mig den senaste tiden. Ett citat av Lily Tomlin. Hon lär ha sagt följande ord: Jag undrade alltid varför inte någon gjorde något åt det; tills jag insåg att jag var någon.

Det är ett citat som jag vill rikta till prästerskapet Eller om man hellre vill, till präster, pastorer och predikanter. Många förkunnare av Guds Ord undviker tyvärr väldigt ofta ämnen som är känsliga eller kontroversiella. Ofta undviker man känsliga ämnen då dessa skapar debatt, eller konfrontation, eller riskerar att splittra församlingar och kyrkor. Nu är undertecknad medveten om att det under åratal, ja faktiskt under flera årtionden har pågått en medveten massmedial kampanj mot Israel och den eller dem som ställer sig på Israels sida. Det är inte bara journalister utan andra opinionsbildare som ligger bakom detta. Just nu i dagarna som gått har till och med Sveriges biståndsminister gett SIDA och Forum Syd smäll på fingrarna. Detta eftersom de har betalat ut stora bidrag till PGS (Palestinagrupperna Sverige, med Per Garthon i spetsen) som har använts till en informationsbroschyr som ger inte bara en sned bild av Israel, utan som sprider uppenbara och medvetna lögner samt nidbilder av Israel. Detta samtidigt som de som står upp till förmån för Israel eller som står för en OBJEKTIV bild av Israel, Palestina och Mellanöstern inte får en enda krona i bidrag. Här behöver kyrkor och församlingar runt om i Sverige skärpa sig betydligt.

Jag är medveten om att detta kan bli tufft. Det kan skapa splittring. Det kan skapa osämja. Men det kan också leda till en mycket bra och nödvändig rensning i församlingsmatriklarna. Jag skall här dela några tilltal jag fick av Gud mellan sommaren 2009 och sommaren 2011. (För att vara exakt, den 14:e juli 2009, den 19:e januari 2010, den 15:e juli 2010 och slutligen den 1:e augusti 2011).

Det skall bli skillnad mellan församlingar/kyrkor som välsignar eller förbannar Israel. Där man välsignar kommer väckelse, glädje och tillväxt. Där man förbannar kommer stelhet, avfolkning osv. Israel blir ett svärd som åtskiljer. (Det kan dessutom komma att resultera i en skiljelinje mellan familjemedlemmar).

Kyrkor/församlingar som välsignar Israel. Besökar/medlemsantal ökar/växer (med upp till 20 % i månaden). Människor blir frälsta, helade, upprättade osv.
Det skall bli SKILLNAD mellan dem som VÄLSIGNAR och dem som FÖRBANNAR Israel. SKILLNAD.

Slutligen tilltalet som följer: Gud skall döma för Israel och Jesu skull. Han börja med prästerskapet, sedan politiker osv.

Idag är det inte ovanligt att man i våra kyrkor har Bibelskolor på kvällar eller lördagarna. Här har man ett ypperligt tillfälle att sakligt och grundligt gå igenom vad Bibeln säger om judarna och om landet Israel. Lika gärna som att man undervisar om lärjungaskap eller om Den Helige Andes gåvor så kan man ägna ett eller flera Bibelstudier till att gå igenom vad BIBELN säger. INTE vad PGS, Aftonbladet, Diakonia, Bilda eller President Abbas säger. Utan som kontrast till vad dessa personer, organisationer och opinionsbildare säger.
Eftersom det i dagsläget är så att man i många kyrkor väljer att tala tyst om Israel och Guds löften gällande landet Israel och det judiska folket. Då leder detta till okunskap och felaktigt tänkande i frågan. Ett ställe i Bibeln säger i Hosea kapitel 4 och vers 6: Mitt folk går under i brist på kunskap. Eftersom du har förkastat kunskap, skall också jag förkasta dig, så att du inte längre är min präst. Du glömde din Guds undervisning, därför skall också jag glömma dina barn. Här gäller det för pastorer, präster, Bibellärare och andra predikanter att vara vaksamma. Och jag vet att det är både roligare samt mycket lättera att lyssna till en evangelist som broderar ut texten på de mest färgsprakande sätt. Här kommer också en annan viktig aspekt in. Gruppen som kallar sig för ”Messiastroende”. Om man i kyrkor och församlingar runt om inte hade underlåtit att regelbundet undervisa om Israel och Guds löften gällande landet och folket, då hade troligtvis inte detta fenomen uppstått.

Missförstå mig inte. Jag vet att denna grupp av troende älskar Jesus (Yeshua), man älskar att studera Guds ord, man älskar Israel. Man har tröttnat på att även kyrkor och församlingar går i PGS, Aftonbladets och Palestiniernas ideologiska ledband. Nu är inte min debatt inriktad på Messiastroende ickejudar utan skall handla om kyrkans ovilja och oförmåga att på ett sunt sätt våga undervisa om Bibelns syn på Israel och Guds löften samt planer gällande det judiska folket.

Från tiden för det som vanligen kallas ”det första kyrkomötet” och fram till idag har kyrkans företrädare tävlat om att tvångskonvertera och eller att förtrycka det judiska folket. Man har predikat att den ickejudiska kristendomen övertagit rollen som bärare av Guds löften och planer gällande frälsning och försoning, landet Israel, Jerusalem och så vidare. Ersättningsteologin föds som förkastar judarna helt ur Guds planer, profetiska tilltal och löften. Ingenstans står det i det som ligger till grund för kristen teologi att judarna skall upphöra att vara judar. Paulus till och med låter omskära en av sina medarbetare av hänsyn till de många judar som bodde i en viss trakt (Apg 16:3). Det är alltså inte för att vi som är av ickejudisk bakgrund detta exempel lyfts fram, utan snarare för att påvisa detta unikum i läran. Man kan, men man måste inte. Ingenstans hittar vi med säkerhet i skriften att någon av Apostlarna eller att någon i den första församlingen underlät att följa Mose eller de Äldstes stadgar när de kom till tro på Jesus som Messias.

Nu kanske någon stör sej på att jag använder namnet Messias istället för namnet Kristus. Båda orden/namnet är rätt. Det ena namnet är på hebreiska och det andra på grekiska men betyder exakt samma sak. Det judiska Gudstjänstspråket vid tiden för Jesu och Bibelns varande eller tillblivelse var hebreiska, ja. Mycket av det som kallas Nya Testamentet skrevs av judar till judar och eller ickejudar som däremot är bosatta utanför Israels gränser. Därför skrevs dessa brev och skrifter på grekiska. I läroboken ”Judisk historia del 1, från patriarkerna till förvisningen från Spanien sidan 76 (författare, Sol Scharfstein utgiven på Hillelförlaget 2002)”. Här beskrivs inte bara det faktum att grekiskan var dåtidens motsvarighet till dagens engelske som stort världsspråk. Här beskrivs också hur den judiskhebreiska Bibeln översätts till grekiskan med översättningsnamnet ”Septuaginta”. Här ser man också hur det vi idag kallar Messiastroende (ickejudar) börjar gå till synagogor och antar judiska seder, man får av judarna tillnamnet ”Gudsfruktiga”.

För att återgå till det som var det ursprungliga inlägget.

Israel har en speciell plats i Guds plan för mänsklighetens frälsningsplan eller om man så föredrar, Guds plan för att återupprätta förhållandet mellan Gud och människa. Redan i 1: a Mosebok 12:1 talar Gud om att han skall ge Abrahams arvingar ett land som dessa skall kalla sitt eget. Gång efter gång under såväl Abrahams som hans son Isak som i sin tur hans son Jakob så talar Gud gång på gång om ett land åt ett folk. Nu är det många som förvirras av Ismael som är stamfader till många av Israels grannar. Men läser du i Bibeln så ser du dels att Ismael var sonen till tjänstekvinnan och inte sonen till hustrun. Du ser också att Ismael var det naturliga sinnets, förståndets och det vi ofta betecknar köttets dvs. den begränsade människans lösning. Isak å sin sida var trons och den andliga människans arvinge. Båda välsignas av Abraham innan han dör och de går olika vägar.

1:a Moseboken 17:20-21 talar om att Gud själv väljer att välsigna både Ismael och Isak. Om Ismael säger han att även han skall bli ett stort folk. MEN om Isak säger han dessutom att det är genom honom som FÖRBUNDET skall upprättas. Vidare i kapitel 18:18-19 ser vi att det skall bli ett stort folk som uppkallas efter honom och det genom Isak. Vidare i kapitel 21:12-13 så säger Gud att såväl Ismael som Isak skall ge upphov till stora folk, men med den skillnaden att det är igenom Isak som förbundet skall upprätthållas. Vi kommer så till kapitel 26:3-5 och ser där att Gud åter påminner både sig själv och Isak om förbundet som han (Gud) ingått med Abraham. Senare läser vi i 1:a Mosebok 28:3-4 att förbundet förnyas till/med Jakob, mannen som sedermera kallas och blir stamfader till Israel.

Blir Ismael lottlös? Nej.

Blir Esau lottlös? Nej.

Varken Ismael eller Esau glöms bort av Gud. Han lovar dessa båda att även de skall bli välsignade och bli stora folkslag. Dock kvarstår det faktum att det var genom Isak och sedermera Jakob som Gud har valt att låta sitt förbund gå i fullbordan. Det är genom dessa två som Israel föds både som folk och senare som land/nation.

Både Ismael och Esau blir stormän. Ursprung till folkslag. Välsignade både med arvingar och med rikedom att föra vidare till nästa generation. Ännu idag säger araber/muslimer att man är ättlingar till Ismael. Är dessa fattiga? Inte om man valt att fördela oljepengarna på ett jämnare sätt. Nu är det tyvärr så att vissa araber sitter på enorma förmögenheter samtidigt som andra av deras bröder/folk sitter på lika enorma berg av fattigdom.

I Psalm 133:1 läser vi att det är ljuvligt när bröder bor endräktigt tillsammans.

Är det möjligt, att Ismael och Isak åter kan förbrödras? Eller att Jakob och Esau förbrödras?
JA. Men inte genom mänskliga och politiska vägar enbart. Politik kan vara verktyget eller ett av verktygen som kommer till användning för att detta skall bli en realitet.

Fortsättning följer.

tisdag 8 november 2011

Ett första litet trevande steg som bloggare tas idag


Ett första litet trevande steg som bloggare tas idag.

Jag kan inte skryta med att det kommer att bli eller vara den mest eller flitigast uppdaterade bloggen i cyberrymden. Efter hand som jag bloggar/skriver kommer mina texter förhoppningsvis att utvecklas till det bättre. Både vad gäller språkbruk och innehåll. Det enda jag i dagsläget kan säga är att jag skall försöka komma med genomtänkta inlägg. Huruvida du som eventuell läsare uppfattar det hela kan jag inte avgöra. Men jag skall försöka att göra mitt bästa.



Det stör mej lite att jag knappt har reflekterat över ämnet tidigare. Jag kommer här att utveckla ett par tankar om det som sker runt om i arabvärlden och en hel del andra länder också. Det centrala ämnet kommer att vara Antisemitismen och vad som skett eller sker i vissa länder och områden där detta är vanligen förekommande och utbredd.

Redan under 2009 upplever jag att Gud talar till mej om detta. Han säger inom loppet av ett par tre veckor några saker som jag idag ser delar av i full verklighet, men mer återstår troligen framöver. Det vi upplevt genom den s.k. arabiska våren är troligtvis bara den ringa begynnelsens dag.

Nu vill jag först påpeka att jag inte ser mej som något slags profet i den yttersta tiden eller något liknande. Jag som så många andra Kristna personer är vad jag betecknar som ”uppfylld (eller döpt) av den Helige Ande” och fungerar nu och då i det som av Paulus betecknas som ”profetisk gåva”. Det står om detta i Paulus brev till Korinterna, kapitel 12 verserna 1 t.o.m. 11 (Nya Testamentet i Bibeln). Jag också för sakens skull passa på att berätta att jag är vad som skulle kunna betecknas en ganska normal Kristen man. Jag ber och läser Bibeln regelbundet. Ibland när jag ber eller har bett så upplever jag att Gud talar till mej i mitt inre. Ibland som ett slags magkänsla. Ibland som konkreta ord. Vissa av dessa ord (eller tilltal) känner jag personligen är viktiga för mej och jag skriver ner dessa i form av ett slags dagbok (minnesanteckningar). Jag delar med mej av ett par, tre tilltal jag fick av Gud, tidsmässigt runt halvårsskiftet 2009.

- Regeringar faller pga. Inställning till Israel. Även Israels regering kan bytas ut om den inte följer Guds planer som han har för Israel.

- En skiljelinje mellan olika länder, folk osv. Allt beroende på inställning och attityd till Israel.

- Politiska förändringar. Synd och Antisemitism straffas. Diktaturer faller. Samt att Israel kan och skall framstå som ett politiskt och demokratiskt exempel/föredöme.

Vi har under det snart gångna året sett hur olika muslimska och eller arabiska länder och ledare faller. Hatet mot Israel har i dessa länder varit och är fortsatt stort. Bland annat har Libyens ledare gått döden till mötes. Hans döda kropp visades upp på ett inte bara förnedrande sätt utan som ett slags vidrig trofé av personer som utsattes för hans bisarra regim under dryga 40 år.

Egyptens ledare ligger i en sjuksäng och väntar på rättegång.

Syriens ledare dödar på ett makabert och rått tillvägagångssätt (som påminner om Kadaffis sätt mot sina landsmän i Libyen). Hans dagar verkar vara räknade.

Det är några exempel på länder och diktatorer som har vandrat till vägs ände som man brukar säga. Det gemensamma draget dessa länder och regimer har eller har haft är sin mörka och oförsonliga inställning till Israel och eller judar.

Under en tid har vi också sett att främst Grekland och Italien som båda tillhör EU upplever en synnerligen svår tid. Här är det kanske inte främst Antisemitism eller Israelhat som kännetecknar länder och regimer utan korruption, maktfullkomlighet och misshushållning med pengar.

Nu tror inte jag att det kommer att stanna med dessa exempel jag nämnt i detta inlägg. Jag tror att även Sverige kommer att tvingas in i en mindre önskvärd position eller händelseutveckling. Sverige kommer att dömas för sin inställning till Israel och också det judiska folket. Bibeln talar tydligt och upprepande om att länder och folk kommer att under olika tider få stå till svars för detta. Jag är ganska säker på att svensk massmedia kommer att tappa i trovärdighet. Inte bara journalister och redaktioner utan också underhållningsmedia. Jag tänker just nu på debatten om olika programledares förhållande till den så kallade konflikten i Mellanöstern. Den unga kvinnliga tilltänkta programledaren i SVT s bevakning av melodifestivalen löper i dagsläget gatulopp för sina Antisemitiska uttalanden via sin blogg. Hela det massmediala etablissemanget verkar strömma till för att gjuta olja på vågorna och eller sopa allt under mattan. Detta för att man (som jag tror i alla fall) själva är rädda att hängas ut med sanningen som en skylt runt halsen.

Även politiker i vårt avlånga land kommer att tvingas att stå till svars för sin inställning till Israel. Bibeln säger på ett ställe att ”Gud tillsätter och avsätter konungar”. Vilket i dagsläget kan översättas med ledare och eller politiker. Även det andliga ledarskapet kommer att tvingas till som det heter ”rätt och räfsts”. Präster, pastorer och andra religiösa ledare kommer att få stå till svars först och främst inför Gud den Allsmäktige själv, men också inför folket/människorna.

Vi kommer alltså att få se stora omvälvningar både inom politiken, massmedia och inom den religiösa världen, på gott och på ont. Detta eftersom det under tiden som det skakar kommer att vara smärtsamt. Smärtsamt men nödvändigt.

I Sverige ser vi bland annat hur politiska och ekonomiska skandaler kommer fram i ljuset gång efter gång. Det är ett resultat av den allt mer tynande moraliska kompassen som religiösa värderingar är rationellt och konsekvent har underminerats och utraderats i Sverige och i svenskens allmänbildning/medvetande.
Om hur allt detta kommer att avlöpa eller utvecklas vågar jag inte uttala mej om. En sak är dock säker. Vi har ännu så länge bara sett toppen på isberget och bara känt av de första små darrningarna inför det som skulle kunna komma att betecknas som ett moraliskt jordskred eller jordbävning.  Fler skandaler kommer att komma fram i Sverige och fler huvuden kommer att (som talesättet säger) rulla. Inte bara Sverige kommer att drabbas. Nej stora delar eller hela den muslimska världen kommer att skakas av förändringens vindar och vågor. Länder inom EU kommer inte att se ut eller uppfattas som dom gör idag. Kanske inte geografiskt, men ekonomiskt och politiskt.

Självklart måste man ställa sej ödmjuk (i den mån man kan och klarar av) och be Gud om upprättelse och frälsning (väckelse). Inte bara för Sverige. Utan för de länder och folk, folkslag som drabbas av omvälvningarna. Summan är att förändring kommer. Förändring är ibland synonymt med smärta. Men ut ur allt detta ber jag att något gott skall komma.

Hälsningar Gideon.