Lite av det senaste

Satte mig framför datorn och började kolla lite av de senaste sakerna som dykt upp på olika sajter världen och webben över.


Debatten om islamofobin har varit hög, böljande och stormig de senaste veckorna. Detta till följd av de VAL och senare åtgärder som Socialdemokraterna gör i samband med sin stora partikongress. Vem som "till syvende och sist" gjort fel eller rätt får vi kanske aldrig reda på i detta livet.

Hittar en artikel i SvD som behandlar ämnet, islamofobi.

Hittar i Världen Idag ytterligare en ledare som behandlar ämnet. Infallsvinkeln är lite annorlunda än den som förekommit i övrig svensk media.


I DN hittar jag så en artikel om konvertering bland asylsökande och hur konvertiter behandlas i sina hemländer. Den överlappar lite med artikeln i länken ovan. Som kristen anser jag att flyktingar och asylsökande inte är ett problem som löses genom att vi stänger våra gränser. Jag anser snarare att det gäller för oss kristna att istället efterleva missionsbefallningen (Markus 16: 15 och framåt samt Matteus 28: 18 och framåt). Se möjligheten istället för problemet! Möjligheten att predika evangelium för människor från hela världen utan att behöva lämna det egna hemlandet.


Något helt annat. Detta trots att jag INTE är en modebloggare. Från DN och en debatt i deras Webb-TV hämtar jag följande länk.

Man diskuterar anorexiasjuka fotomodellers vara eller inte vara. Man talar om hur modellagenturer letar efter modeller inne på kliniker där anorektiker behandlas. Man lyfter också fram i intervjun Israel som ett föregångsland när det gäller att lagstifta mot allt för smala modeller.


Spårvagnar i Jerusalem och den debatt det skapat sedan man beslutade sig för att börja bygget av denna linje. Den delar Jerusalem och gynnar bosättarna samtidigt som den är apartheidistisk skriker motståndarna till denna.

Nu har en Fransk Domstol slagit fast att denna spårvagnslinje INTE bryter mot Internationell Rätt och sker på ockuperad mark.

Bojkottsivrarna såg dessutom till att de Internationella företag som var inblandade i detta bygget tvingades bryta sina kontrakt både genom lobbyverksamhet och hot. Dessa företag får således upprättelse i efterhand.

Men den svenska organisationen Diakonia håller inte med. De anser trots detta att spårvagnslinjen som är ockuperande och diskriminerande. Trots att den underlättar vardagen för de som reser med (på) linjen oavsett religion, etnisk eller religiös bakgrund. Även Palestinier använder spårvagnslinjen. Det verkar ha gått Diakonia förbi.


Och så lite tråkiga nyheter.

Raketer har återigen börjat avfyras från Gaza mot civila mål inne i Israel.

Lugnet som rådde var tydligen tillfälligt och bedrägligt.

Slår bojkott av Israel rätt?

Dagens tankar om nyheterna och artiklarna om bojkott av Israeliska bosättningar.

Det hörs i TV, Radio. Varor som är producerade vid bosättningar på Västbanken. Bojkott och så kallad korrekt märkning krävs allt mer högljutt. Man vill göra Palestinier arbetslösa genom att straffa Israel för att landet inte följer EU och FN:s åsikter. Samtidigt så gör EU och FN mer eller mindre ingenting för att få stopp på inbördeskriget i Syrien med tusentals syrier som dött, skadats, flytt eller blivit hemlösa. Man låter olika länder i Afrika där inbördeskrig, svältkatastrofer, religionsförföljelse härjar förbli osedda eftersom det finns bosättare i Samarien och Judéen (Västbanken) som skapar arbetstillfällen åt Palestinier i grannskapet.

Times of Israel var den första tidning jag uppmärksammade nyheten i. Här nämns faktiskt inte de svenska organisationerna utan de mer (i Israels ögon) okända organisationerna nämns. En Irländsk, en Engelsk och en Holländsk namnges utav de 22 organisationer som uppvaktar EU under dagen. Bojkotta Israeliska bosättare ropar man. Organisationerna verkar heller inte se att det redan finns verktyg som EU använder för att straffa bosättarnas export av varor. Till skillnad från andra varor som producerats i Israel så är dessa inte tullbefriade vilket leder till högre priser och dämpar efterfrågan.

 Men man ropar inte att PLO- Fatah eller Hamas skall bojkottas då de strävar efter Israels och judarnas utplåning.

DIAKONIA och en (för mig okänd) organisation vid namn Settler Watch skriver idag i SvD en insändare som återfinns under/på ”Brännpunkt”. I artikeln återfinner jag följande uttryck:

Det är oerhört allvarligt att produkter från illegala israeliska bosättningar importeras tullfritt eller felaktigt säljs som ”made in Israel”. Huvudproblemet är dock att handeln med dessa varor över huvud taget tillåts, eftersom den belönar Israels folkrättsbrott och minskar chanserna för en fredlig lösning av konflikten.

Man ”glömmer” att påpeka att Palestinska (och arabiska) företrädare/ledare gång på gång vägrat att skriva under fredsavtal med Israel trots att dessa var så långt framförhandlade att det bara var signaturer som saknas. Man ”glömmer” också att Palestinierna kunde ha levt i en egen stat redan 1948, men valde då att ta strid mot istället för fred med Israel. Såväl Arafat som Abbas har båda försuttit minst ett tillfälle var att få till stånd en Palestinsk stat, men vägrade att skriva under de framförhandlade dokumenten eller tackade helt enkelt nej till förhandling. Trots långtgående och generösa erbjudanden från de för tillfället sittande Israeliska Premiärministrarna. Skulden för den uteblivna Palestinska staten läggs därför helt och hållet på Israel. Udden vänds aldrig mot Palestinska ledare. Varför?

Bloggen ”Sapere Aude” skriver mer i ämnet om de uteblivna eller försuttna tillfällen som lett till att ett fritt och självständigt Palestina aldrig bildats.

Inte heller ett enda ljud hörs från Diakonia om Palestinskt hedrande av martyrer. Självmordsbombare mm erhåller postumt plaketter och ekonomisk belöning. skolor och gator uppkallas efter dessa Palestinska ”hjältar” som dödat oskyldiga Israeler.Kan inte detta vara ett hinder mot fred och eller en egen Palestinska stat måntro?

Om de återupptagna raketbeskjutningarna av södra Israel från Gaza nämner Diakonia inte heller med ett ljud. Att dessa Palestinier också vill vara en del av ett framtida Palestina verkar gå dem förbi. Bara mellan midnatt och fram till lunchtid avfyrades närmare tjugotalet raketer från Gaza med civila Israeler som måltavlor.

En kvinna från Sverige som för tillfället befinner sig i Beer Sheva berättar på sin Facebooksida om hur hon inte bara tvingades att söka skydd när raketlarmet gick på söndagsmorgonen utan också om att raketen föll så nära att hon både hör explosionen samt ser röken efter nedslaget. Har vi läst om henne i svenska tidningar? Nej. Varför?

Slår verligen en bojkott av Israeliska produkter rätt?

Är det verkligen bosättarnas fel allting?

Att Palestinier kommer att bli arbetslösa samt att tvingas leva på bidrag från bland annat Sverige verkar ha gått Diakonia och andra förbi.

Kristen politik, eller?

Jag kommer nu att publicera ett av de längsta inläggen jag åstadkommit så här långt. Kunde givetvis ha delat detta i två delar, man har valt för helhetens skull att inte göra så.

Jag har under en tid funderat fram och tillbaks över tre ord, namn eller begrepp i två olika sammansättningar. Först har vi orden; kristen, Sverigedemokrat (främlingsfientlig) och Israelvän och jag får inte ihop de tre orden. Jesus själv säger att vi som kristna förväntas älska vår nästa som oss själva, men ändå så väljer man hat före kärlek. Jag får inte heller ihop orden; kristen, socialist/kommunist och Palestinavän. Detta är ett fenomen som är svårt för mig att omfatta, hur kristna kan förkasta Israel både som land och som folk, en del till och med hatar allt som har med Israel att göra. Nu är inte förkastandet av judarna eller Israel en ny företeelse inom kristenheten, utan en gammal som går under namnet – ersättningsteologi. Och det smärtar mig djupt att den kristna kyrkan både historiskt och i nutid förkastar Israel och judarna. I det ena fallet förkastar man judarna till förmån för ett folk som inte fanns till före 1948. Jag ställer mig ofta frågorna. Läser de inte hela Bibeln? Är politiska program och ideologier viktigare än Bibelns ord och lära?

Men här och nu är tanken att först utveckla mitt resonemang om de tre orden; kristen, Sverigedemokrat och Israelvän. Hur de orden kan kopplas och inte kopplas samman. Den som vill kan byta ut ordet Sverigedemokrat mot ordet - främlingsfientlig.

Jag träffar allt oftare på personer som sammankopplar de tre orden i båda varianterna. Och i vissa fall tror jag att dessa personer menar väl och är ärliga människor. Men det jag frågar mig är huruvida man kan sammankoppla dessa tre orden eller inte? För mig ter det sig svårt. Och varför skall jag försöka besvara nedan.

Innan jag går vidare vill jag först göra klart att jag inte anser att det perfekta eller felfria politiska partiet eller systemet existerar i dagsläget. Däremot så finns det partier med mindre antal fel eller som har en bakomliggande ideologi som är bättre än andra. Partier som bäst harmoniserar med mina värderingar och eller med en kristen (Biblisk) tro/tolkning. Alla partier (tänker först och främst på de partier som finns representerade i Riksdagen) har en eller flera punkter i sin programförklaring ”som jag kan skriva under på”. Samtidigt så har alla partier saker som jag anser falla inom kategorin, ”det kommer jag aldrig att skriva under”. Jag hittar bland Riksdagens 8 partier två eller tre stycken som jag av ideologiska, religiösa och eller sammantaget politiska skäl, inte kommer att eller kan lägga min röst på.

Den första tanken som slår mig nu är kopplad till den så kallade Missionsbefallningen. Denna hittar vi i Matteusevangeliet, kapitel 28 och verserna 18-20. Samt i Markusevangeliet, kapitel 16 och verserna 15-18. (Bibelöversättningen jag använder mig av är Svenska Folkbibeln).

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärljungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut”. (Matt 28:18-20)

Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Tecken skall åtfölja dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska”. (Mark 16: 15-18)

Sammanfattningen av de viktigaste punkterna blir som jag uppfattar det:

1.      Gå ut och predika evangelium till alla folk. Den som kommer till tro på Jesus som Herre och Frälsare skall därefter döpas (frivilligt, inte under tvång eller hot).

2.      Lär dem att hålla Jesu bud (ord). D.v.s. undervisa dessa människor utifrån Bibeln.

Jag leker med tanken att vi har varit dåliga på att ”gå ut till alla folk” och följden blir att Gud istället sett till att skicka alla dessa folk och människor till oss för att vi på så vis skall kunna predika om Jesus som korsfäst, död och uppstånden. Vi måste åter igen på allvar predika att Jesus är Vägen, Sanningen och Livet, ingen kan komma till Gud (Fadern) utom genom honom (Johannesevangelium kapitel 14 och vers 6). I Johannesevangelium kapitel 3 och vers 16 så står det; Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Hur många Sverigedemokrater (socialister/kommunister också för den delen) tror på det som står i de följande verserna, vers 17-18. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror på honom är redan dömd, eftersom han (eller hon) inte tror på Guds enfödde Sons namn.

Till den som kallar sig kristen och som tycker att invandringen till Sverige är något skrämmande, hemskt eller farligt har jag därför en uppmaning! Gå ut och predika evangelium med Bibeln i handen och med ett leende på läpparna istället för att ägna tid till fruktan, hat eller främlingsfientlighet. Det var som en gammal Baptistpastor sa vid något tillfälle. ”Araber är något av de underbaraste människor du kan ha att göra med, OM du bara kan få dem att lämna islam”. Det ligger något i de orden tror jag.

Detta går stick i stäv med Sverigedemokraternas budskap om att invandringen är av ondo. Detta går stick i stäv med Sverigedemokraternas hänvisning till att dessa för med sig ”främmande” kulturer till Sverige. Detta går stick stäv med många (inte alla) Sverigedemokraters islamofobi. Detta går stick i stäv med främlingsfientligheten. Hur många av de som är medlemmar eller som röstar på Sverigedemokraterna tror och predikar verkligen de verser som jag nyss citerade.

Jesus säger/befaller att vi skall älska våra medmänniskor som vi älskar oss själva. Predika, evangelisera bland invandrarna istället. Undervisa dem om vad BIBLISK kristen tro är och står för. Undervisa dem om vad Bibeln har att säga om Israel, om att älska dina ovänner och be för dina fiender. Samtidigt som man då undervisar andra om vad Bibeln verkligen lär och undervisar andra om kristna dygder och traditioner så lär man sig själv. Hur många av de som talar å Sverigedemokraternas vägnar och hänvisar till ”kristen tradition” känner egentligen till vad kristendomen står för och vad som är kristen tradition? Tyvärr så är sanningen den att (troligtvis) de flesta av dessa personer inte ens vet varför påsken firas, eller julen. Det blir lika mycket eller mer ”god dag yxskaft” när vissa (enligt de själva) ”kristna” Sverigedemokrater försöker redogöra för vad som är kristen tro och tradition och inte.

Det andra jag spontant kommer att tänka på är vad Bibeln lär om främlingar i landet och hur dessa skall eller bör behandlas. Främlingsfientlighet är något som Bibeln är tydlig emot. Ett exempel hittar vi i 2:a Moseboken kapitel 23 och vers 9, den börjar: En främling skall du inte förtrycka. Bara här faller den kristnes argument för främlingsfientlighet. Här måste jag också vara tydlig med ett påpekande som vänder sig mot de som anser att ”alla” invandrare och flyktingar är välkomna till Sverige. Brott mot svenska lagar kan och eller (beroende på brottet) skall leda till avvisning/utvisning. Man måste skilja på personer som vill följa svensk lag och de som konstant begår många eller grova brott (inte vill). Samma lagar som gäller infödda eller sedan länge ”svenskar” skall gälla nysvensken (2:a Moseboken kapitel 12 och vers 49).

(Att sedan svenska migrationshandläggare avvisar personer som konverterat i Sverige och riskerar dödsstraff eller fängelse i hemlandet, det anser jag också vara ett slags avart eller exempel på främlingsfientlighet, eller som Jesus själv säger: kärleken skall kallna. Handläggare som (exempelvis) opersonligt hävdar att omvändelse/konvertering inte är verklig då personen ifråga inte kan hela Bibeln eller kan redogöra för viktiga teologiska saker i Bibeln. Eller handläggare som beslutar om utvisning av personer med de naiva orden; ”de får väl hålla sin religiösa åsikt hemlig/personlig”. Detta visar bara att många (inte alla) svenska handläggare vid Migrationsverket inte har den ringaste uppfattning om verkligheten/världen utanför Sverige).

Något jag märker då och då bland de som ställer sig på Israels sida och som nu och då kommer fram när man för diskussionen framåt är att kärleken till (engagemanget för) Israel inte alltid är (känns) äkta. Det känns snarare som om israelstödet är ett sätt att reta upp invandrare från muslimska länder och eller med en muslimsk tro. Ursäkta uttrycket, men en pungspark är en pungspark. Att som vissa av partiets medlemmar och eller anhängare använda Israel som ett sätt att provocera och reta gallfeber på muslimer är inte den typ av vänner Israel behöver i Sverige. Att sedan ursäkta sig med att det faktiskt finns medlemmar högt uppe i partistyrelsen som har judiskt påbrå håller inte enligt min åsikt.

Ett antal medlemmar i Sverigedemokraterna har under de ca två år partiet varit ett Riksdagsparti (eller de närmast föregående åren) skapat rubriker omkring sig själva och partiet. En kommunpolitiker vill kastrera olika typer av sexualbrottslingar. En annan utesluts ur partiet för att han är för Antisemitisk när han påstår att partiet styrs av ”Världsjudendomen”. Med hjälp av dolda mikrofoner avslöjas ”nazistiska” sympatier i samband med en kryssning partiet genomför. Summan av dessa ”klavertramp” som partiets lokala företrädare gör visar lite vad det ofta är för slags personer som attraheras av partiprogram o. dyl. Argumenten för en genuint kristen person att tillhöra eller sympatisera med partiet försvinner ett efter ett tycker jag.

Går vi till Frankrike och tittar på det parti som Le Pen leder så väcks nu förslaget att ”kippan” skall förbjudas. På samma vis som andra religiösa klädesplagg förbjuds. Nu vill jag påpeka att jag är emot ”heltäckande” religiösa plagg av snittet ”burka” eller ”nikab”. Skillnaden mellan att täcka håret, kroppen, armar eller (som kippan) huvudet och att förhindra identifiering anser jag vara ”milsvid”. Detta kan även i förlängningen i Sverige leda till att de judar som tycker att Sverigedemokraterna är det enda rätta alternativet upplever att de ”bildligt talat” huggs i ryggen av sina partikamrater.

Nedan följer ett par exempel på personer som inte vill gå ut öppet med sin bakgrund när de umgås med partiets sympatisörer/medlemmar.

I min egen bekantskapskrets har jag personer av judisk härkomst som stödjer partiets värderingar. Det jag tycker är lite intressant med dessa personer är att de inte vill eller vågar vara öppna med sin judiska bakgrund när de är tillsammans med sina politiska fränder/likar. Ofta när jag träffar dessa i olika slutna sammanhang (privata fester, sammankomster e. dyl.) då brukar de bära kippa och hörntofsar. Men aldrig när de är i umgänge med politiska åsiktsfränder. Då lyfter de endast fram att de är av svenskt ursprung sedan lång tid tillbaks. I ett fall kommer sig detta av att personens ena förälder inte är av judiskt ursprung utan kan härleda sin svenskhet under minst två, tre eller fyra århundraden. En lyfter fram sina skotska rötter och nämner inte att den föräldern är av judiskt ursprung. Då personerna ifråga verkar göra allt för att dölja sitt ursprung/arv då tvingas jag ställa mig frågan, varför? Vad är de rädda för? Inte kan väl deras Israelvänner vilja skada dem, inte? Är detta exemplet bevis eller indikationer på att allt inte står väl till med Sverigedemokraternas ideologiska ursprung? Jag är kanske en sanning på spåren, tror jag.

Jag är rädd att dessa personer en dag (inte inom den närmaste tiden) kommer att upptäcka att de ”bundit ris till sin egen rygg”. Om några år däremot så tror jag att deras så kallade (politiska) vänner/meningsfränder kommer att bildligt talat hugga kniven i ryggen på dem. Då först kommer de att förstå (borde i alla fall) vad de själva har bidragit med att föra fram i Sverige.

Det andra fenomenet är svårare att ställa mot väggen. Dels för att vi har hört argumenten under hela våra liv, eller vi har hört det under stora delar av våra liv. Kristen, socialist/kommunist och Palestinavän.

Kristen och vänster brukar för vissa personer vara samma sak. Om man som jag hellre vill ställa mig politiskt till höger då får man snabbt höra hur extrem man är och ordet ”högerkristen” används som ett skällsord. Usch och fy, det vill vi inte veta av. Ändå så hörde jag en statsvetare som kom från USA säga att på en höger – vänsterskala (politisk) så står det Riksdagsparti i Sverige som räknas (detta var när vi bara hade sju partier i Sveriges Riksdag) som allra längst till höger, ändå till vänster om de två stora partierna i USA, Demokraterna och Republikanerna. Att bara nämna USA är för vissa svenska kristna ”ett rött skynke”.

Men är verkligen politisk vänster och kristen samma sak? Nej jag tror inte det. Jo, men socialismen är född i de kristna värderingarna. Allas lika värde, solidaritet och mänskliga rättigheter brukar man snabbt kasta fram som argument. Den sociala omsorgen och jämlikhet. Med nästan gråtfärdigt darr på rösten framförs argumenten. Känner du igen det?

Jag är av den övertygelsen att dessa argument kom in i den svenska kristenhetens tankebanor i samband med de karismatiska väckelserna under sent sextio, sjuttio och åttiotalets första hälft, samtida med en stark vänsterpolitisk (socialistisk/kommunistisk/marxistisk) framväxt. Radikala ungdomar drogs till båda sakerna samtidigt. Man såg inte skillnaden mellan socialismens/marxismens politiska solidaritet och Jesu syn på solidaritet (Biblisk). Medan den politiska omsorgen och solidariteten med den svage eller fattige mer eller mindre öppet faktiskt är född i ”ren och skär” avundsjuka. Man framhäver ”allas lika värde” och glömmer att det brukar heta att ” vi är alla jämlika, men vissa är mer jämlika än andra”. Som kontrast är Jesu (Biblisk) omsorg och solidaritet född i äkta kärlek och omsorg om den svage eller fattige. Jesus var kliniskt fri från avundsjuka. Det kan inte politisk socialism säga. Man säger det! Men man vet att det är en lögn man uttalar.

På Livets Ords hemsida hittar jag under fliken/länken Israelrapport några i detta ämne mycket bra punkter. Inom parentes kommer jag att göra egna tillägg eller kommentarer.

Säg inte så där, eftersom du förstör bilden av de palestinska araberna som offer.

Säg inte så där, eftersom du ifrågasätter det moraliska omdömet hos den europeiska vänstern (kristenheten).

Säg inte så där, eftersom du ifrågasätter existensberättigandet för dussintals humanitära (kristna) icke-statliga organisationer (Diakonia, Bilda t.ex.).

Säg inte så där, eftersom du ifrågasätter användningen av europeiska och amerikanska skattebetalares pengar.

Säg inte så där, eftersom Israel är en ockupationsmakt och därför principiellt har fel.

Säg inte så där, eftersom Israel representerar imperialism och kolonialism.

Säg inte så där, eftersom du äventyrar det ekonomiska samarbetet med de arabiska staterna (oljeberoendet).

Säg inte så där, för då blir muslimerna upprörda.

Säg inte så där, eftersom det ställer oss inför oss oroande fakta som vi har arbetat hårt för att undertrycka.

Säg inte så där, eftersom det motsäger den accepterade uppfattningen som vi har konstruerat.

Säg inte så där, eftersom du då kommer att framstå som en okunnig rasist.

Säg inte så där, eftersom det gynnar Israel – och de är ”lagbrytare” per automatik.

Kort sagt, säg inte så där, eftersom det inte är så man säger nuförtiden (hellre politiskt korrekt än att vara villig att erkänna, jag hade fel).

Men vad händer om det är sanningen? Än sen då? Vi säger inte dessa saker idag. Punkt och slut. 

Nu försvarar jag inte allt som Livets Ord står för eller säger. Men den eller de som tagit fram dessa argument/punkter har i detta fall med en knivskarp analytisk precision lyckats ”träffa huvudet på spiken”. Det är en mycket bra sammanfattning av vad många kristna Palestinavänner (Israelhatare) säger, tycker eller tänker.

Är man per automatik rasist om man inte röstar på vänster eller på socialistiska partier? Nej, men för den som anammat den politiska bilden så verkar det ibland vara så man tänker.

Är inte Palestinierna offer? Jo, men för organisationer som Hamas, Hizbollah, Islamiska Jihad m.fl. Titta på Gaza som ett exempel. Är det Israels fel att Palestinierna har det svårt och gränserna är strängt bevakade? Nej, det är de militanta islamisternas och eller terroristernas (med Hamas i spetsen) fel.

Jag kommer ofta i kontakt med kristna, svenska personer som anser att Israel (judarna) har stulit Palestiniernas land. Vilket land? Den absoluta majoriteten av de som idag kallas Palestinier härstammar från personer som invandrat till området mellan 1880 och 1946. Grannen/släktingen till den ene 1948-49 flyr/lämnar Israel och kallas idag Palestinier. Grannen/släktingen till den andre stannade och kallas idag för Israelisk arab. Varför? Antagligen för att ”Palestinier” är ett politiskt begrepp, omkring 1967. Jag har träffat flera personer som säger att de med rätta kan kalla sig Palestinier. Detta eftersom det i deras födelsebevis står ”Brittiska Palestinamandatet”. Nu är dessa judar och kallas därför inte för Palestinier av den orsaken.

Om man som jag försöker att läsa HELA Bibeln och nu och då även Apokryferna, då kan man inte annat än se hur Guds löften till judarna gäller Israel FÖR ALLTID. Landet och folket är av Gud själv sammankopplat, för evigt. Om man som vissa vill påskina att judarna förkastades när de förkastade Jesus och att Guds löften inte gäller dem, då har man inte förstått vad Bibeln lär. Eller så läser man inte Bibeln själv utan lyssnar/läser bara vad andra påstår eller tycker. Detta är en fara med den så kallade ”ersättningsteologin” som infördes i kristenheten på 300-talet och framgent. Med den som stöd/underlag har så kristna förkastat, förföljt, trakasserat, mördat, fördrivit, förtalat, tvångskonverterat judar under mer än tusen år.

Lyssnar inte de som kallar sig Palestinavänner till argumenten från den muslimska världen? De muslimska/arabiska argumenten är idag i mångt och mycket ett tidseko av Nazismens retorik. Storsäljande böcker i muslimvärlden är Hitlers ”Mein Kampf” och ”Sions vises protokoll”. Förintelseförnekare sprider sin propaganda där Förintelsen påstås vara en uppdiktad sionistisk lögn utan att blinka bland Palestinier och i de muslimska länderna. Borde inte det tala till förnuftiga och tänkande svenskars sinnen? Det verkar inte så, tyvärr. Man byter bara ut orden ”jude” mot ”sionist” eller ”Israel” och på så sätt rättfärdigar man de argument som när de innehåller ordet ”jude” är oförblommat Antisemitiska.

Som ni förstår är jag inte speciellt imponerad av kristna Sverigedemokrater/rasister eller Palestinavänner/vänster.

Jag skriver i början av inlägget att jag inte anser att det perfekta politiska partiet existerar. Varje politiskt parti av de åtta som finns representerade i Riksdagen har punkter i sina partiprogram som jag förnuftsmässigt kan hålla med om, förnuftsmässigt. MEN med tanke på den bakomliggande ideologin så kan jag inte förlika mig med dessa partier, det är en omöjlighet för mig. Eller om du så vill, en samvetsfråga.

Med dessa ord avslutar jag detta inlägg (även om jag med all säkerhet kunde fortsatt min argumentation) och önskar dig som orkat läsa ända till slutet, Gud Välsigne Dig. Hälsningar Gideon.

2012.05.24 Fokus Israel

Eddie Chumney presenterar nyheter på engelska. Denna gång fortsätter berättelsen av en f.d. Iransk spion.

Shiamuslimsk retorik/argument styr politiska beslut i Iran.

Attacker planeras mot både USA och Israel.

Iran planerar för fullskaligt krig mot Israel (motsatsen till fred alltså).

Palwatch delar ett klipp från PA TV.

Barn reciterar inlärda tal som glorifierar användandet av vapen, stenkastning. Judar och kristna häcklas och förlöjligas. Allt medan programledaren (kvinnlig) ler med hela ansiktet och applåderar när barnet är klar med recitationen.

Dan Johansson presenterar nyheter på svenska.

Ett smakprov är som följer:

Norska judiska församlingar/grupper får ett statligt bidrag på 7,2 miljoner Norska kronor till skydds och säkerhetsåtgärder.

Västbanken. 30 vägspärrar är nu borttagna runt om på Västbanken.

Tidningen Dagen. Debattartikel om Bilda och Diakonias roll när det gäller att sprida anti-Israelisk propaganda/åsikter. Detta på bekostnad av Bibelns lära om Israel och det judiska folket.

Canada. Avslöjanden om hur Antisemitism sprids på Canadensiska muslimska skolor.

Tidningen Inblick (papperstidningen). Hans Marklund (Korskyrkan Alingsås) utmanar svensk kristenhet att våga och vilja stå på Israels sida. Speciellt när det är "politiskt korrekt" att hata Israel.

SR:s reporter Cecilia Uddén ifrågasätts.

Tel Aviv. Staden där både börsen och skyskraporna växer uppåt.

Våga stå upp för Israel del II

Gud har som sagt var lovat Israels land till folket Israel. Mose påminner Gud om vad han sagt till Abraham, Isak och till Jakob i 2: a Moseboken 32:13. Sista strofen i versen lyder: De skall få det till arvedel för evigt. Vidare läser vi i 2:a Moseboken 33:1 att Gud lovat landet till Abrahams, Isak och Jakobs avkomma, det judiska folket. Gud har bundit sig för evigt till landet Israel och det judiska folket. Bara att kommentera alla löften i Bibeln som gäller Israel som land, som folk eller minst lika känsligt och viktigt, Jerusalem. Det skulle kräva en eller flera böcker. Vill man dessutom skriva uttömmande svar om varje löfte och hur dessa kan eller skall appliceras i dag på landet, folket eller Jerusalem då hamnar vi på vad som skulle kunna räknas i hyllmeter. Så att jag här försöker förklara med hjälp av ett kortare blogginlägg är dömt att misslyckas. Ändå vågar jag i alla fall påbörja något som kan betecknas som ett ringa försök.

När människor ger sig på (både verbalt, ideologiskt, fysiskt, religiöst, politiskt, ekonomiskt mm) Israel, Jerusalem och eller judarna då säger profeten Sakarja några mycket viktiga saker i det andra kapitlet. I vers 5 säger han klart och tydligt att: Och jag själ, säger Herren, skall vara en mur av eld runt staden… I vers 8 avslutas versen som följer: Den som rör vid er, rör vid min ögonsten. Och vers 12 säger: Herren skall äga Juda som sin del i det heliga landet, och än en gång skall han utvälja Jerusalem.

Att då gå emot Israel, Jerusalem och det judiska folket med onda avsikter kommer inte att tolereras av Gud någon mer gång. Inte nu när han efter nära nog av 1800 års förskingring åter börjat befolka landet med dess rätta ägare, judarna.

Inget annat folkslag har fått i uppgift av Gud att befolka och bygga upp landet mellan Jordanfloden och Medelhavet. Under den långa tid som förflutit mellan Diasporans början omkring år 130 e: Kr har ingen härskare eller markägare varit intresserad av att bygga upp landet igen. Mark Twain reser runt i landet under en period under 1867. Han beskriver som hårt, kargt, öde. Det som landet saknar enligt Mark Twain är människor, växter och djur:

Mark Twain visited Israel in 1867, and published his impressions in Innocents Abroad.  He described a desolate country – devoid of both vegetation and human population: “….. A desolate country whose soil is rich enough, but is given over wholly to weeds… a silent mournful expanse…. a desolation…. we never saw a human being on the whole route…. hardly a tree or shrub anywhere. Even the olive tree and the cactus, those fast friends of a worthless soil, had almost deserted the country.”

Sionismen börjar spira i Östeuropa under senare delen av 1800-talet. Under 1880-talet börjar ryska judar att emigrera till det som då är en del av det Ottomanska riket (Turkarna). Man köper ofta helt värdelösa markområden av jordägare bosatta i nuvarande Turkiet, Irak osv. Träskmarker fyllda av malariamyggor, ökenområden helt utan vattenkällor. Man dikar ut träsken, gräver brunnar och kan under mycket hårt arbete så småningom skörda de första små och torftiga skördarna. I och med detta börjar araber från de omkringliggande områdena flytta till området mellan Jordan och Medelhavet. Så småningom bygger såväl judar som araber upp byar och städer. Ibland rent judiska, ibland rent arabiska, men också gemensamt. En hel del städer finns självklart även om dessa med dagens mått snarare skulle kallas byar eller i bästa fall samhällen.

I takt med att judarna börjar flytta in i detta ödelagda landskap och odlar upp mark, då följer också en arabisk invandring i området. Under århundraden av arabiskt och eller muslimskt styre/ägande har ingen intresserat sig för detta område. Beduiner, druser, en del araber, en del judar, en hel hoper av olika slags kristna munkar och präster bor visserligen i landet. Utspridda i mindre byar och städer. Ingen ser kapaciteten och eller möjligheten att odla landet. Landet, området har under århundraden långsamt fått förfalla. I Ryssland uppstår en sionistisk väckelse (om uttrycket tillåts). Dels framtvingad genom de prognomer som nu och då utbryter i det stora Tsarryssland. Sionismen sprider sig så småningom till fler delar av Europa. Fler och fler judar och araber flyttar in i området som lyder under det Ottomanska Imperiet. Inte helt utan att man är inspirerade av de flera tusen år gamla löftena i Torah, Psalmerna samt i de profetiska texterna.

I samband med WWI (första Världskriget) så övergår styret till Storbritannien. Följande text är hämtad på Israels Ambassad i Stockholms hemsida:

Det brittiska mandatet	1918-1948: Brittiskt styre. 1922: Storbritannien tillerkände det Palestinska mandatet (Landet Israel). Jordanien fick tre fjärdedelar av området vilket gav en fjärdedel av landet kvar till det judiska nationalhemmet. 1925: Hebreiska universitetet i Jerusalem öppnar. 1929: Judar från Hebron massakreras av militanta araber. 1936-1939: Antijudiska uppror uppviglade av militanta araber. 1939: Den judiska invandringen begränsades avsevärt genom en brittisk vitbok. 1939-1945: Andra världskriget och Förintelsen i Europa. 1944: En judisk brigad bildades som en del av brittiska styrkor. 1947: FN föreslår bildandet av en arabisk och en judisk stat i Landet.

Här kommer vi in i en turbulent tid för det judiska folket. Antisemitism och rashygien diskuteras överallt i Europa, Nordamerika och för den delen, även i Mellanöstern. Hitlers ideologi görs hörd hos araberna bl.a. hos Stormuftin i Jerusalem. Sion Vises Protokoll som är en samling av falsarier byggda på Antisemitisk retorik och filosofi sprids med utgångspunkt i Ryssland. Än idag är två storsäljare hos arabiska bokhandlare såväl Sion Vises Protokoll och Hitlers Mein Kampf. Det återspeglas i dagens retorik bland arabiska ledare, såväl politiska som religiösa vilket ibland är samma personer. Antisemitismen dog inte med Hitler.

En vanlig undanflykt idag är att man inte kallar (i västvärlden) Antisemitismen för vad den egentligen är utan man kallar den för antisionism. Enligt min uppfattning så är dessa företeelser sprungna ur samma källa. Lek med tanken att judehatet och Antisemitismen (som faktiskt funnits under många århundraden innan Hitler träder fram) är en skyltdocka. Under 1930-40-tal bär den brun eller svart uniform med höga tillhörande läderstövlar. Under korsfarartiden bar den skinande blanka svärd och rustning av metall ledda av kyrkans maktfullkomliga män. Idag bär den å ena sidan keifa och AK47: or. Å andra sidan kan den bära synnerligen dyra och snitsiga märkeskostymer. Den frodas bland de flesta samhällsklasserna. Ofta hämtar den sin politiska drivkraft hos olika vänsterpolitiska ideologier. Men den brunsvarta uniformen som bars på 1930-40-tal, den vill man inte kännas vid längre. Nej idag är det inte moderiktigt med uniform, ledig klädsel. Samma skyltdocka, men med andra kläder.

Här kan prästerskapet göra skillnad. Vågar man undervisa vad Bibeln säger eller säger man det som är godkänt av PGS, PLO, Hamas, Iran, ISM, Aftonbladet osv. Eller vågar man stå upp trots att det riskerar att börja blåsa storm? Det är lugnare när det inte blåser alls. Vågar man ställa sig upp och säga ”vi håller inte med”? Vågar man ställa sig på Israels sida och säga att mycket av det vi hör är inget annat än illasinnade ideologiska Antisemitiska argument som effektivt döljs av orden ANTISIONISM eller BEFOGAD ISRAELKRITIK?

Kyrkans män och kvinnor måste snart välja!

Att säga det GUD säger, eller det lögnens fader säger.

Att säga det GUD säger, eller det Antikrist säger.

 Att säga det BIBELN säger om Israel, eller det Sions Vises Protokoll säger.

Att säga det GUD säger, eller det som Palestinska företrädare säger.

Att säga det GUD säger, eller som djävulen säger.

Att säga det BIBELN säger, eller det Koranen säger.

Hur länge måste jag hålla på? Präster, pastorer, predikanter, Bibellärare måste ställa sig frågan - vad vill jag säga.

Jag kunde argumentera mycket längre. Jag kunde säkert komma fram med dussintals, tjogtals ja kanske till och med hundratals ytterligare mycket bra argument. Men, jag vill utmana kyrkans företrädare att tänka till istället för att själv mala på i all oändlighet. Det är bara ett litet, litet krux. Snart kan det vara för sent att välja FÖR eller EMOT Israel. Gud har en plan och en väg. Det går inte längre att urskulda sig med att den eller den predikanten har tagit det beslutet så därför kan inte vi/jag fatta samma beslut. Jag läste ett blogginlägg en gång som författats av en bloggare och faktiskt pastor där han ondgör sig över att Ulf Ekman och Livets Ord tagit ställning för Israel. Summan av hans resonemang var att då kunde inte han ta ställning för Israel utan väljer hellre det som av teologer brukar kallas för ersättningsteologi, där den kristna kyrkan ersätter det judiska folket som mottagare av löftena. Hellre på olika planhalva med Ulf Ekman än att behöva spela i samma lag som honom. Beklämmande måste jag säga.

Jag nämner tidigare Diakonia. En blogg kallad Pophöger som drivs av en person med rötter inom Folkpartiet för in mig på just Diakonia. Det intressanta som jag reagerar över är att man talar om ansträngningar och medvetet arbete för fred. När man då tar ställning helt (eller nästintill) för den ena sidan i konflikter mellan Israeler och Palestinier. Under de år av jag har lagt märke till Diakonia i Mellanöstern har man dels ensidigt tagit ställning för Palestinierna, mot Israel. Man säger i sin värdegrund och programförklaring att man arbetar för mänskliga rättigheter och demokratiska rättigheter. Har inte Israel och judarna den mänskliga rättigheten att tillåtas att existera? Verkar inte så när Diakonia inte (i likhet med många andra som jobbar i Gaza eller Västbanken) inte ställer krav på varken Hamas eller PLO- Fatah att sluta lära ut i skolorna att judarna är apor och svin. Har man någonsin ställt krav på dessa palestinska företrädare att stryka de paragrafer i sina programförklaringar där det står att man kämpar för ett utplånande av Israel? Man står som det heter ”vackert med mössan i handen”.

Diakonia kommer om inte jag missminner mig att ta med sig ett hundratal teologistuderande till INTE Israel utan till PALESTINA nästkommande vår.

För att på plats lyssna till Palestinska kristna teologer och andra Bibellärare. Nu har det rest runt några kristna Palestinska teologer bland annat i Sverige. Undervisningen dessa förmedlar är i min mening genomfärgad av muslimska läror och argument. En sådan teolog hävdar att det är bevisat att Jesus var Palestinier, inte jude.  Det blir extra intressant med tanke på att det fram till 1967 aldrig talas om ett ”palestinskt folk”, det hette med rätta - araber. Dessutom så fanns det knappast några araber/palestinier inom Israel på Jesu tid. Majoriteten var judar och sedan var det en del greker (kvarleva från tidigare ockupationsmakt) samt ett stort antal Romare, då dessa vid tiden för hans vandringstid på jorden ockuperade Israel.

Ja, det finns som sagt var mycket att säga som jag inte har plats eller tid att säga här.

Min uppmaning till präster, pastorer och Bibellärare är fortsatt. Undlåt inte att undervisa om Bibelns syn på och profetior gällande Israel och det judiska folket. Varför säger jag detta? Förintelsen i nazismens regi sker bland annat som en följd av att kristna teologer, präster, pastorer och Bibellärare inte höll sig till Bibeln utan istället teg och dansade efter nazisternas läror och påbud. Vi säger ju ofta att – det får inte hända igen. Jag avslutar som jag började.

1: a Moseboken 12: 3 Jag skall välsigna den som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkten bli välsignade (kan bli).

2: a Moseboken 23: 22b Jag skall bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner.