Mitt hjärta suckar

 I slutet av förra året skriver pingstpredikanten Birger Skoglund i tidningen Världen Idag under rubriken "Mitt hjärta gråter över avstegen från Bibelns lära". Ett varningens rop men, också ett rop i nöd och bedrövelse.

Jag suckar nästan varje dag precis som Birger Skoglund gör, suckar över tillståndet i svensk kristenhet.

Under de senaste månaderna läser vi nästan varje vecka om församlingar som splittras, eller som lämnar sina samfund. Vi läser om kristna grupper eller person som ställs mot varandra. Pastorer eller präster som omplaceras alternativt sparkas utan att information lämnas ut varför. I bästa fall meddelas att man inte längre känner förtroende för den sparkade eller att skiljaktigheter gör det omöjligt att fortsätta samarbete.

Hämtat ur Svenska KÄRNBIBELN kapitel 10, vers 34 och framåt beskriver lite vad vi läser om i tidningarna.

34Tro inte att jag har kommit för att sända (kasta ner) fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan ett svärd (mindre, kortare svärd som användes i närstrid).

[Den fred som Jesus ger är mellan Gud och människa, se Jes 9:6. Vi uppmanas att sträva efter fred med alla människor, se Heb 12:14, men alla vill inte det, se 2 Tim 3:12. Det är inte Guds vilja, eller han som orsakar splittring, men den är oundviklig. Det är en konflikt mellan ljus och mörker, mellan Guds barn och djävulens barn, och denna konflikt når även medlemmar i en och samma familj. När en människa blir frälst och lever i ljuset blir kontrasten till det tidigare livet, i mörkret, helt uppenbar. Tidigare vänner kan bli fiender när de upplever sig dömda, se Joh 3:16–21.]

35Jag har kommit för att ställa (dela i två delar, separera)
    en son mot sin far,
    en dotter mot sin mor,
    en brud (nygift sonhustru) mot sin svärmor.
36En man får sina egna till fiender.

[Citat från Mika 7:6. En gruppering är far och mor, och på den andra sidan son, dotter och en sonhustru. Innan Jesus kommer tillbaka för att upprätta tusenårsriket på domens dag kan evangeliet splittra generationer.]

37Den som är mer vän med (känner större känslomässigt band till) sin far eller mor än med mig är inte värdig mig. Den som är mer vän med sin son eller dotter än mig är inte värdig mig.

[Senare i Luk 14:26 säger Jesus att man måste hata sin familj och sitt eget liv för att följa honom. I den judiska kulturen är dessa talesätt, som är överdrifter, vanliga och kallas hyperboler. Även på svenska kan man t.ex. säga att man älskar röda hus men hatar gula och på så sätt uttrycka att man föredrar en viss färg mer utan att för den skull bokstavligen hata den andra.]

Regnbågsflaggan ställer krav på underkastelse, klimatförändringar, flyktingar-asylsökande och förhållning till Israel är saker som är ämnen som ofta lyfts fram. Dessa leder eller kan leda till infekterade diskussioner kristna emellan. Samtidigt ser vi ett samhälle som alltmer ser ut att landa i kaos och mer kaos. Är det förberedelsen inför Antikrist framträdande vi ser?

Här gäller det att vara vis eller om man så vill klok och förståndig. Vi som tror på Jesus och bekänner honom som Herre och frälsare måste söka vår vägledning i Guds Ord, Bibeln och inte dras med i det som sker i samhället runt oss. Det är i Guds Ord vi hittar vägledning, trygghet och framtidstro. 

Jag är inte orolig, men jag tycker det är otrevligt och tråkigt. Själv vill jag välja BIBISKT KORREKT före POLITISKT KORREKT i min tolkning av Bibeln. Jag suckar till Gud nästan varje dag att de jag har runt mig skall göra detsamma och inte följa/lyssna till denna tidsålders gud och väsende.

Gud Välsigne Dig, Gideon.

Vad och varför händer det

 I den ena tidningsartikeln i Dagen, Hemmets Vän och Världen Idag läser jag om kyrkor - församlingar som splittras, sparkar präster - pastorer, kyrkor - församlingar som byter samfund eller ställer sig utanför etablerade trossamfund. Detta bara under de senaste tre, fyra månaderna. Dessutom förs debatter om vem som får rösta eller inte rösta vid församlingsmöten.

Jag är inte förvånad. Jag tycker det är beklagligt och tråkigt, men förvånad är jag inte.

Daglig läsning av Bibeln borde ha förberett oss på detta.

Profetiska tilltal under de senaste fem åren borde också ha förberett oss inför detta.

Predikanter som Birger Skoglund skriver ner tilltal om en tid av AVFALL.

Anders Gerdmar profeterar att ETT SVÄRD skall dela kristenheten.

På Livets Ord uttalas en profetia om att PREDIKANTER SKALL SÅLLAS/DÖMAS.

Dan Johansson har predikat och skrivit böcker under de senaste drygt tiotalet år om att vi närmar oss tiden för Jesu återkomst, uppryckandet och LAMMETS BRÖLLOP.

Lukasevangelium kapitel 12 verserna 35  till 53 samt kapitel  21 verserna 7 till 19 och 25 till 36 talar om hur det skall vara bland de som tror och eller lever i den tid som vi är just nu.

Jag är en av de som tror att Jesus snart skall komma tillbaks på samma sätt som han for upp till himlen. 

Jag är en av de som tror att liknelsen om de tio jungfruarna är på väg att uppfyllas. Fem hade med sig extra olja till sina lampor, fem hade ingen extra olja. Matteusevangelium kapitel 25.

Jag är en av de som tror att Jesus håller på att skilja ut mellan fåren och getterna, eftersom det tar tid kommer vi att se detta pågå fram till uppryckandet. Matteusevangelium kapitel 25.

Jag ber om inte varje dag så i alla fall varje vecka utifrån dessa Bibelord samt profetiska tilltal. Jag ber om klarsynthet, om ödmjukhet i hur vi läser Guds Ord (Bibeln), ödmjukhet inför våra egna kontra andras val. Jag ber att Gud skall utgjuta av sina nådegåvor (Första Korinterbrevet kapitel 12) så att vi ser tydligt vad Bibeln säger om den tid vi lever i och att vi får hjälp fatta rätta beslut - val. Samtidigt så vet jag att inte ens min närmaste omgivning kommer att skonas från dessa smärtsamma processer.

Det är med blandade känslor jag ser framtiden komma. Dels ser jag fram emot att Jesus skall komma och att få vara med i allt det härliga som förutsagts. Samtidigt finns en oro både för min egen del och för mina nära och kära att jag - vi skall missa allt det härliga. Detta inger inte fruktan utan snarare en nöd att be Gud om nåd och styrka. Ett behov att be om vishet, om mod, om styrka, om profetisk klarsynthet, en bön om att se klart i Bibeln (Guds Ord) vad som ligger framför. Hur kommer det att gå för mig, fattar jag rätta beslut - val? Fattar mina nära och kära rätta beslut -val?

Jag kommer att återkomma i ämnet framöver, hälsningar Gideon.

SALT

Jesus talar om och det predikas (har gjorts) i våra kyrkor om att vara salt i förruttnelsen. Hur står det till med det egentligen?

De senaste veckorna har jag mött kristna som hånar och förlöjligar den som med Bibeln som grund står på Israels sida.

Vi läser om kristna som "kommer ut" som öppet homosexuella, andra tar det i försvar med stor energi.

Klimatfrågan har nästan blivit en egen religion inom kristenheten. Lyssnade till ett samtal med den Israeliske predikanten Amir Tsarfati (Behold Israel) och en före detta klimataktivist, professor inom förnyelsebar energi samt ateist. Denne ateistiske forskaren talar om en nygammal religion, Gaia eller "moder jord".

I Världen Idag (pappersformat) läser jag om hur den gamle pingstpredikanten Birger Skoglund förfasar sig över "avfallet inom kristenheten".

Världen Idag skriver om pastorn, Josef Barkenbom som får sparken. Jag känner inte till hela historien, men Barkenbom själv hävdar att det handlar om att han står för en klassisk kristen (konservativ) bibelsyn. Han skriver på sociala medier om att kristendomens genomgående budskap är omvändelse, detta i anslutning till förslagen om att förbjuda "omvändelseterapi".

Summan av allt detta tolkar jag som att saltet mister sin sälta. Eller skall saltet fortsätta vara just salt som förhindrar förruttnelse?

Jag skriver i andra inlägg om att jag är en av de som ser Bibelns budskap om Jesu återkomst som aktuell inom en snar framtid. Jag ser det som sker i vår omvärld som uppbyggnadsfasen inför det Bibeln kallar Lammets Bröllop, vedermödan mm. Jag är en av alla dessa konservativa kristna som läser Matteusevangeliet kapitel 24, Uppenbarelseboken och de profetiska böckerna i Gamla Testamentet.

Jesus talar om hur "denna tidsålders gud och väsende" skall utmana den som tror på Gud, Israels Gud, Bibelns Gud, himmelens och jordens skapare.

Jag förstår Birger Skoglunds oro inför det avfall som vi ser inom svensk kristenhet idag. Jag tycker det är tragiskt när Bibeltro hånas och föraktas. Jesus själv säger "synda inte mer", men vi säger fortsätt synda. Jesus säger att som det var på Noas tid skall det vara vid tidpunkten för hans ankomst. Inom judisk tradition finns det berättelser som tar upp tidsandan som leder till syndafloden, samkönade äktenskap. Idag är detta på väg tillbaks, inte bara som lokala fenomen utan över hela världen.

Klimatförändringarna, miljöförstörelse är uppbyggandet av eller inför de katastrofer som Uppenbarelsboken beskriver. Jesus talar om krig och rykten om krig. Naturkatastrofer, svält, ekonomin gungar kraftigt och så vidare. Är jag orolig? Känner jag fruktan och panik? Nej. Otrevligt och obehagligt, Ja.

Jag har skrivit (sagt) det tidigare. Jag tror att Jesus snart skall komma tillbaka som Messias, Konungen. Han kommer att uppfylla alla profetior som vi kan läsa om i Bibeln (Guds Ord). Bibeln står fast även om vår tror sviktar. Frukta inte, var inte orolig. Tro på Jesus och att hans löften är eviga.

Gud välsigne dig, Gideon.