Sista mars 2013, Påskdagen.
Jesus uppstod från de döda. En glädjens dag för den som tror på honom som Världens Frälsare.
Jesus själv säger: Jag är Vägen, Sanningen och Livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig (Johannesevangeliet kapitel 14 och vers 6). Att då påstå att det finns många vägar till frälsning (syndernas förlåtelse, frid och gemenskap med Gud) är således fel. Inte genom någon annan väg hittar du hela sanningen eller evigt liv.
I USA tror många att Jesus skall komma tillbaka inom 40 år. Det står i kontrast till den vanligaste uppfattningen i Sverige mars 2013. Själv tror jag i likhet med många amerikaner att Jesus skall återvända i sin roll som Messias, Konungen och Härskaren.
Men, men nu till lite andra nyheter.
Goldstone och (myten om) apartheid.
Den Sydafrikanske juristen och Domaren som på uppdrag av FN genomförde en undersökning om vad som skett i konflikten mellan Israel och Hamas (Gaza) 2008-9 (Goldstonerapporten tror jag den brukar kallas) skriver i New York Times om Israel och apartheid. Han går kortfattat men noggrant igenom FN:s definition om vilka kriterier som kännetecknar en apartheidstat.
Jag citerar hans artikel här: "Jewish-Arab relations in Israel and the West Bank cannot be simplified to a narrative of Jewish discrimination. There is hostility and suspicion on both sides. Israel, unique among democracies, has been in a state of war with many of its neighbors who refuse to accept its existence. Even some Israeli Arabs, because they are citizens of Israel, have at times come under suspicion from other Arabs as a result of that longstanding enmity.
The mutual recognition and protection of the human dignity of all people is indispensable to bringing an end to hatred and anger. The charge that Israel is an apartheid state is a false and malicious one that precludes, rather than promotes, peace and harmony".
Gatestoneinstitutet skriver om Palestinska inskränkningar gällande medias arbete på Västbanken (Judéen och Samarien).
Palestinian Journalist's Syndicate och Palestinska Myndigheten (PA) tillsammans har starkt beskurit journalisters rörelsefrihet i dessa områden. Man vill bl.a. inta ha några israeliska journalister på plats för att bevaka vad som sker eller skett inne i deras område. Ett av Gatestoneinstitutets omdömen är CENSUR.
Några citat ur artikeln följer här:
"The Palestinian Authority, which has often displayed a large degree of intolerance toward journalists who refuse to serve as a mouthpiece for its leaders, wants to work only with sympathetic reporters".
"Once the ban goes into effect, officials of the Palestinian Authority Ministry of Information will find themselves serving as censors and editors of all news items concerning the Palestinians. Unless, of course, foreign journalists raise their voices and insist on their right to write their own stories from Ramallah".
Enligt Israel, USA och Bahrain är de det. Bahrain uppmanar också de övriga Gulfstaterna att följa deras exempel. Några argument är bombdådet i Argentina för snart 20 år sedan, bombattentatet i Bulgarien, förberedelserna på Cypern för att döda israeliska turister samt andra mycket allvarliga incidenter som Hizbollah ligger bakom.
Trots dessa allvarliga händelser bara de senaste månaderna (året) vill inte EU eller enstaka medlemsländer terrorstämpla Hizbollah.
CSMonitor hävdar att biståndet till Palestina är kontraproduktivt.
Istället för att leda till ekonomisk utveckling och uppbyggnad av de palestinska områdenas ekonomi så leder det till stagnation och bidragsberoende.
Man hävdar i artikeln att istället för att satsa på lokala företag och produktutveckling så väljer man många gånger att istället importera allt från mat till teknik. Biståndet borde "öronmärkas" och PA är en ineffektiv organisation för distribution av biståndspengar.
Nedan följer några citat ur artikeln:
"Karama is striving to overcome that perennial dilemma. It refuses aid that comes with preconditions or inflexible designations of how it should be used, making it a leader in a burgeoning grassroots movement that aims to redirect foreign funding toward local programs, rather than those conceived abroad that may have little connection to problems on the ground".
“The Palestinian Authority is the big NGO,” says Itiraf Remawi, acting director of the Bisan Center in Ramallah. “The funding could be useful if reallocated to the Palestinian context, but not to make joint projects with Israelis, or democracy from the western model,” Mr. Remawi said.
"He said that with two decades of growing but misdirected aid, poverty in the West Bank has soared and unemployment has risen to 30 percent".
"The money thrown at Palestinians in the form of salaries and bank loans to subsidize lifestyles they can’t afford has dimmed prospects for real development, argues Nora Lester Murad, co-founder of the Dalia Association, which provides grants to female-run small businesses and village agricultural projects".
