Storstädning med korsdrag i Dagen

Luddigt, urvattnande coh invaggar människor i falsk trygghet är min spontana beskrivning, samtidigt som jag inte blir eller är speciellt förvånad över innehållet i en artikel i tidningen Dagen (OBS det är artikeln och inte tidningen som kritiseras här). Anders Caringer delar där med sig av sin trosuppfattning. Jag skall bara helt kort och i all hast kommentera hans artikel.

Han ryggar för så kallade "gårdvarar" och jag kan till viss del hålla med. Människor som i lagisk och kärlekslös nitälskan slår allt och alla i huvudet med Bibeln är inget roligt möte. Människor som av kärlek till Gud och sina medmänniskor använder sig av Guds ord är ett ofrånkomligt måste. Han fortsätter också med en fras: Och så blir Bibeln en mall för etik och moral. Är inte det Bibelns ena syfte? Ett syfte med ordet är att vi skall lära känna Gud, etik och moral på Hans villkor kommer som en direkt följd av detta.

Han talar längre in i artikeln om ett kravlöst kärleksbudskap i bästa Jonas Gardell eller Tomas Di Leva stil. Allt är kärlek, ställ inga krav, ha inga förväntningar, allt är kärlek, låt oss leva som vi vill, låt oss synda på de sätt som vi vill och när vi vill, allt är kärlek. Johannesevangeliet 8: 11 ingår i ett sammanhang som vill hävisa till när det gäller Jesu kärlek till den som syndat/syndar och att han inte dömer människor för deras val eller felsteg i livet. Jesus var och är mycket klar här. FÖRST förlät han kvinnan (i det här fallet) SEDAN säger han till henne, GÅ OCH SYNDA INTE MER. Att som AC göra det lätt för sig och hävda att man inte bör eller får ställa krav faller således i enlighet med Jesu egna ord/krav. Först förlät han henne och sedan ställde han ett krav på henne,

Han hänvisar till Apostlagärningarna 4: 34-35 och låter påskina att det kapitalistiska (läs MARKNADSEKONOMI) tänkandet är fel. Underförstått han vill se planekonomi som kristendomens svar på ekonomiska spörsmål.

En viktig sak AC glömmer är då att de som levde efter denna princip vid den här tiden i kristendomens historia var judar. Judar kände till och praktiserade Guds ord i enlighet med vad Mose delgav folket i egenskap av såväl andlig som fysisk ledare. En av de saker som Gud gav Mose att lära folket var JUBELÅRET. Under 49 år sålde man hus eller egendomar och på det 50:e året så skulle dessa återgå i den ursprunglige ägarens ägo. Det var egentligen inte själva huset eller marken man säljer utan nyttjanderätten och inkomsterna från framtida skördar man sålde. Med det i bakhuvudet faller AC:s argument.

Kapitalismen eller marknadsekonomi är inte ett perfekt system. Giriga människor roffar med hjälp av denna åt sig från de fattiga och svaga. Däremot ger den som ett resultat utveckling och hopp om att förändra sin egen framtid. Den har under århundradens lopp lett till samhällsutveckling och stimulerat innovationer och effektiviseringar på många områden.

Planekonomin som AC verkar förespråka lider många länder ännu i sviterna efter. Mellan 70 och 95 år av kommunistiskt styre har raserat delar av världen och leder till svält eller andra fruktansvärda umbäranden. Varför hänvisar jag till det och inte till Bibliska principer i det aktuella Bibelstället? För att socialismen, marxismen, kommunismen och planhushållningen som vi ser eller känner idag är inte baserad på Biblisk kärlek och omsorg om de svaga, utan är baserad på avundsjukans flska omsorg. Jag vill ha det dom har, men jag är inte beredd att göra det dom har gjort för att komma dit dom är.

Anders Caringer avslutar med att uppmana dig och mig till än mer urvattnad tro. Den det är mest synd om är nog AC i alla fall som verkar vilja rationalisera bort synden, himmel och helvete mm när han som det heter "på den dagen" upptäcker att han ledde människor i fördärvet eller om man så föredrar, bort från Gud och evangelium. Kanske är ordet villolära på sin plats(?)!

Micael Grenholm har också kommenterat Anders Caringers debattinlägg i Dagen via bloggen Hela Pingsten inte bara där utan tillsammans med flera andra i kommentatorsfältet i anslutning till artikeln.