Årets sista Fokus Israel

Under den tid som bloggen har existerat har jag valt att länka till nyhetsprogrammet Fokus Israel som inte bara läggs ut på Youtube. Man visar även den svenskspråkiga versionen via den kristna TV-kanalen, Kanal10.

Under ett par tre veckor ligger den svenska versionen med Dan Johansson tillfälligt nere och enbart den engelska versionen med Eddie Chumney är tillgänglig.

Det senaste programmet är mer Bibelundervisning än nyhetsuppläsning. Bland annat utgår EC från Daniels bok i Bibeln. Observeras bör att EC är jude och för den som inte har den judiska bakgrunden eller infallsvinkeln på hur man brukar undervisa så kan det kännas lite främmande. Se det inte som villolära om du inte håller med utan snarare som om du vrider och vänder på ett objekt för att se detaljerna bättre från alla håll.

Vill också passa på att visa ett par klipp från idfnadesk. Dels en återblick på 2011 dels en Nyårshälsning.

SMDA Svenska Magen David Adom

Jag gör ett annorlunda inlägg idag. Annorlunda så tillvida att det inte innehåller X-antal citat från Bibeln. Generellt kan man ändå hänvisa till Bibeln genom att säga: det du gör emot den fattige, sjuke osv det gör du emot mig säger Jesus. Även det judiska talesättet att den som räddar ett liv, räddar en hel värld stämmer in.

Tanken bakom detta inlägg kommer till när jag sitter med det senaste numret av LIVRÄDDAREN. Tidningen som utges av SMDA (Svenska Magen David Adom). En kort beskrivning av MDA är kanske på sin plats. MDA är den judiska/Israeliska motsvarigheten till Röda Korset. Man arbetar inte bara med internationell hjälp utan verkar starkt i Israel, BÅDE bland israeler och bland palestinier. Man bedriver katastrofhjälp, ambulanssjukvård, blodbank mm. Man ingår i Internationella Röda Korset.

För dig som känner till Röda Korsets bravader på löpsedlarna de senaste åren i Sverige kanske känner en viss ovilja att ge ekonomiskt stöd till en organisation där styrelseledamöter ”skor sig” på donatorernas bekostnad. Ett tips kan då vara att stödja SMDA istället. Betänk att dessa gåvor/donationer då ger stöd till Israel, palestinier och andra behövande världen över. Som Israelvän vill jag därför slå ett slag för SMDA och denna verksamhet.

Jag skall nu ge korta smakprov av vad som kan du/jag kan läsa i Livräddaren 4/2011 och jag följer tidningsupplägget sida för sida.

Ordföranden har Ordet.

Han tar upp lite kort om den arabiska våren samt delar av allt arbete som MDA utför i Israel och i omvärlden.

Nobelpristagaren Daniel Schechtman.

Kvasikristallernas upptäckt i laboratoriemiljö. Populär professor/forskare BÅDE i Israel och faktiskt även i olika arabiska länder. Jag citerar: De försök som tidvis även gjorts i Sverige att mobilisera forskare i hets- och bojkottskampanjer mot israeliska forskare verkar inte särskilt populär bland forskare och intellektuella i just den muslimska världen.

Nya styrelseledamöter motiverar varför de ställer sitt engagemang till förfogande.

Medicinska nyheter från Israel.

Israelisk livslängd och hälsostatus. Som exempel kan nämnas att kvinnor blir 83,5 och män 79,7 år i genomsnitt.

En arabisk kvinna blir avdelningschef på ett israeliskt lasarett lokaliserat i Haifa. Dr Assady arbetar inom njurmedicin.

Save a Child’s Heart. Frivilliga som arbetar genom SCH har hjälpt 2500 barn med hjärtfel sedan starten 1995. Inte bara israeliska barn utan även från palestinska, asiatiska och östeuropeiska barn finns bland de som fått hjälp.

Årets Livräddare 2011. I år går organisationen JSS (Judisk Säkerhet i Sverige). Devisen man arbetar under är: Att beskydda judiska liv och judisk livsstil (min översättning från engelska).

Intervju med ambassadör Benny Dagan.

Ambassadör Dagan svarar på 5 frågor om sin bakgrund, om donationer till olika organisationer och frågan om den ”arabiska våren”.

Världsaidsdagen.

Man tar bland annat upp den arabiska inställningen till AIDS och ser också på vad Israel gör inom samma ämne. Israeliska arbetsområden internationellt sker bland annat i Sydafrika, Swaziland, Etiopien och Uganda.

IMDAC (Internationella Magen David Adom Conference).

Man inviger bland annat en helt ny MDA- central i Jerusalem med blodgivarcentral samt en hel del annat. Olika centra invigs och eller besöks. Här följer några siffror som gäller MDA: s arbete i Israel:

570 000 personer (eller fler) behandlas varje år.

4 300 000 nödsamtal tas emot varje år (= 500/timma).

Saudiska journalister lyfter fram Israel som föredöme.

Man nämner demokrati och respekt för individer. Man nämner att det enda arabiska registret över benmärgsdonatorer finns i Israel av alla ställen.

Hur stöder man SMDA om man vill?

Gåvor eller medlemsavgifter betalas till Plus Giro 57 76 15 – 8 eller till Bankgiro 820 – 2178. För en person är medlemsavgiften 150 SEK år, för familj (par) 250 SEK år och för studerande är avgiften 50 SEK år. Som medlem får man tidningen LIVRÄDDAREN fyra gånger per år. Webbsidan hittar du på www.smda.se och e-post är kansli@smda.se

För övrigt vill jag bara önska Gott Nytt År…

Nyheter från Israel

Senaste uppdateringen från Fokus Israel 2011 12 15.

Med Dan Johansson.

Ned Eddie Chumney.

Upprop

Anna Ekström skriver om ett angeläget upprop. Jag kopierar delar av texten, hela hennes inlägg finns på följande länk.


Sydsvenskan berättar att några av Malmös judar bestämt sig för att demonstrera. Hur? De går på promenad i stadens mera civiliserade kvarter. Men vari består demonstrationen? De bär kippa och Davidsstjärna för att ”reclaim the streets”. Det går ganska bra. Men när gruppen skingras stoppas Davidsstjärnan in under jackan. Varför? För att det ser ”demonstrativt” ut att ha den på sig.

Barbro Posner säger att det är viktigt att ”tuffa till sig” och inte låta hotbilden inskränka vardagslivet. Men när gruppen skingras efter promenaden stoppar hon ändå in stjärnan.
– Det ser så demonstrativt ut annars.

Detta är för sorgligt. Så kan det inte vara. Judar på promenad är inget demonstrationståg. Man får ju skämmas för Sverige. Det är hög tid för en solidaritetskampanj.
Jag tycker att vi - ickejudar och judar, ickemalmöiter och malmöiter - ska fästa var sin Davidsstjärna på rockslaget eller kappkragen och låta den sitta kvar tills den inte längre betraktas som ”demonstrativ”.

Gingrich

Det verkar vara en stor nyhet i Sverige. Palestinierna är ett påhittat folk.

Presidentkandidaten Gingrich nämns både på text-TV  och av TT (här genom DN). Trots det förvånade tonläget hos TT:s redaktion har han rätt.

Före maj 1948 talade man om Palestinier med i huvudsak två ursprung, jude eller arab. Jag har personligen träffat ett flertal judar som kallar sig för "palestinier" eftersom det i deras födelseattester klart och tydligt står att dom är födda i det Brittiska Palestinamandatet och att de är av judiskt ursprung.

Det är egentligen först i samband med Arafats inträde i den politisk sfären i mitten av 1960-talet som uttrycket börjar användas. Det i kombination med Sexdagarskriget 1967 då Jordanien tvingas ge upp och lämna de östra delarna av det som idag är Israel (ofta kallat Västbanken). Fram till denna tidpunkten talar man om en judisk och en arabisk stat. Efter denna tidpunkt talar man om en judisk stat och ett judiskt folk samt en palestinsk stat och ett palestinskt folk. Tyvärr talar många s.k. palestinier om en palestinskt stat som innefattar även landet Israel. Detta verkar många även i lilla Sverige ha svårt att höra och erkänna.  Speciellt det palestinska ledarskapet vill se en palestinsk/arabisk/muslimsk stat, inte vid sidan av det befintliga Israel utan PÅ ruinerna AV det befintliga Israel. TYVÄRR leder detta och inte Israels bosättningar till svårigheter för en sund fredsprocess. Vem vill tvingas begå självmord för att grannen skall bli/vara nöjd???

Nyheter 2011-12-08

Nyheter från Israel. Dan Johansson läser på svenska.

Eddie Chumney läser på engelska.

Båda läser under rubriken Fokus Israel. Men man läser med lite olika fokus/vinkel. Båd läser det som dom anser vara prioriteringsvärt. Därför är det inte fel att lyssna till vad båda har att erbjuda i underrubriken - nyheter.

I detta inslag fokuserar Dan bland annat på Iran, medan Eddie fokuserar på Palestinierna och fredsprocessen.

Synlig skillnad

Det här inlägget känns intressant att arbeta med. Jag kom i min dagliga Bibelläsning till Psaltaren 82 och 83 idag. (Jag använder mig av Svenska Folkbibelns översättning). Jag har riktigt kände hur bönen bara började bubbla inom mig. Till saken hör att innehållet i dessa båda Psalmer ligger helt i linje med vad jag har tänkt och bett över de senaste dagarna och veckorna. Undertecknad skall göra ett försök att redogöra för vad som ligger på mitt hjärta i ämnet. Kopplingen mellan tankar och Guds ord ger således en förstärkning och eller en bekräftelse åt varandra.

En av verserna i Psalm 82 sammanfaller med det som står i Psalm 83, den sista versen som lyder: Grip in, Gud, håll dom över jorden, ty alla hednafolk är din egendom.

Jag fastnar för den sista versen, inte för att den bara pekar på en framtida dom. Nej den pekar också mot det faktum att ingen, hög eller låg kan säga att han eller hon sitter säkert i sadeln. Psalmen har rubriken ”Guds dom över orättfärdiga ledare”. Nu tänker säkert en och annan på Mubarak eller Kadaffi, men så enkelt som det ser ut är det faktiskt inte. En orättfärdig ledare behöver inte vara diktator eller psykopat. En orättfärdig ledare kan vara en som tar mutor, ger vänner eller släktingar olika befattningar och positioner. Han eller hon kan använda maktapparat och lagförsamling för egna personliga motiv och vinster. Genom att kringgå instiftade lagar kan tiden i maktens korridorer förlängas i strid med konstitution osv.

Nu är inte alla ledare politiska.

Varje företag har ledare. Organisationer av diverse varierande slag har ledare. Vi talar om idrottsledare, körledare, kyrkoledare, scoutledare osv. En del organisationer är vad de själva kallar för – intresseorganisationer. Vissa personer skulle vilja kalla dessa för lobbyorganisationer.

Även här ser vi dagligen hur olika ledare mer eller mindre skickligt lurar till sej förmåner, bryter etiska och moraliska regler, utnyttjar personer i beroendeställning för de mest perversa, ekonomiska och själviska syften.

Vi har under en period sett, inte bara diktatorer som måste lämna sina tronrum. Vi ser hur sanningar om sexuella utnyttjanden rullas upp som på ett löpande band. Ekonomiska och kaotiska situationer kan inte längre döljas, regeringar faller. Det gäller diktaturer såväl som demokratier (inom t.ex. EU) exemplen radar upp sig varje dag. Detta är troligtvis bara början på Guds domar som kommer att avkunnas över ledare av olika slag. Inte heller svenska ledare av olika kategorier kommer att sitta säkra i sadeln. Även lilla Sverige kommer att drabbas av skandaler. En del är av politisk karaktär, prästerskapet (andliga ledare), andra kan gälla så kallade intresseorganisationer eller lobbyorganisationer. Var så säker, det kommer.

Nu har jag ändå bara tittat lite genom Psalm 82:8 och tänker övergå till Psalm 83 istället. Redan i inledningen kommer ett par starka ord/verser. Genom vers 2-5 samt verserna 14-16 och 19 kommer jag främst att titta igenom och på så vis studera Sverige, en och annan muslimsk ledare, land eller organisation (såväl svenska som ickesvenska) kommer också att belysas genom dessa verser.

Gud, var inte tyst, tig inte och var inte stilla, Gud. Ty se, dina fiender larmar, och de som hatar dig lyfter huvudet. Mot ditt folk har de onda planer, de rådslår mot dem som du beskyddar. De säger; ”Kom, vi utrotar dem, så att de inte mer är ett folk och så att ingen mer tänker på Israels namn!”

Min Gud, låt dem bli som virvlande löv, som strå för vinden. Som elden förtär skog och lågan svedjer berg, så skall du förfölja dem med ditt oväder och förskräcka dem med din storm.

De skall veta att endast du bär namnet ”Herren”, den högste över hela jorden.

(Nu går hela Psalmen i samma tema och jag har därför valt att utelämna delar av den. Läs gärna hela Psalm 83).

Omedelbart söker mina tankar sig till organisationer som PGS (Palestinagrupperna Sverige), Hamas, PLO/Fatah, ISM med flera. Muslimska Brödraskapet som är starka i Egypten har t.ex. såväl Israels, som judarnas utrotning klart utskriven i sin programförklaring (gäller även Hamas m.fl.). Mina tankar går till Irans och andra länders ledare runt om i Mellanöstern, men också till företrädare för såväl kyrkor, politiska partier och olika slags opinionsbildare i Sverige. Inte minst organisationer som har kyrkor som huvudman, jag tänker på Bilda och Diakonia inom den kategorin. Inom kategorin politiskt orienterade organisationer tänker jag exempelvis på Forum Syd, men även partier sorterar in i kategorin.

Om jag bara väljer att titta på Sverige, när det kommer till politiska partier upplever jag det som om höger vänster skalan ger en klar värdemätare till inställning för eller emot Israel och judarna som folk. Vänsterut är mindre vänligt eller öppet fientliga till och ifrågasättande av Israel och judarna. Högerut det omvända. Ett undantag är SD som å ena sidan säger sig stå positiva till Israel medan deras ungdomsförbund SDU är klart negativa. En tanke som slår mig är intrycket jag fått av SD, man ”gillar” Israel då det retar och stör personer med arabiskt eller muslimskt ursprung. Ett annat undantag är FP där dess företrädare går från tydligt uttalad kärlek till lika tydligt hat mot Israel. Här passar Lukasevangelium 12:49-53 in i beskrivningen. Kanske, kanske kommer det en tid när även trygga Sverige tvingas se hur politiska partier delas. Man kommer att gå olika vägar på grund av inställning till Israel och judarna. Utåt sett kommer man att förhålla sig likadant (under en tid) till andra grundläggande frågor, men efter hand kommer även där att uppstå tydliga skillnader. Andra politiska partier kommer att gå upp eller ner i väljarstöd ytligt sett av andra orsaker, men bakom kulisserna kommer vi att hitta inställningen till Israel och judarna som orsak.

Kyrkor och samfund kommer definitivt att splittras, tyvärr. Jag måste lägga in ett tyvärr eftersom enhet alltid är att sträva efter. Här kommer också beskyllningar om vem som orsakar splittringen att slungas vilt, fram och tillbaka i debatten som följer. Bibeltolkning mot Bibeltolkning. Teologer mot teologer. Präster och pastorer mot präster och pastorer. Jesus själv säger klart och tydligt att det t.o.m. kommer att gå ett svärd genom familjer (Lukasevangelium 12:49-53).

Min bön under en längre tid har varit att det skall bli en tydlig skillnad mellan den som välsignar Israel (både som folk och som nation/land) och den som förbannar Israel. Inte bara ifråga om klara gränser mellan olika grupper och eller personer. Nej, jag utgår från Guds löfte i 1:a Moseboken 12:3 där Gud klart och tydligt säger till Abraham att den som välsignar honom skall bli välsignad och att den som förbannar skall bli förbannad, detta gäller också hans säd efter honom. Eller om man så vill, folket som kommer ut ifrån löftessonen Isak. Själv vill jag inte uttala förbannelser över människor. Men att säga att den förbannelse man uttalar över Israel som folk och som nation skall vända tillbaka över den som uttalar denna är inte obibliskt eller fel. Detsamma eller det omvända gäller då för den som välsignar Israel som folk och som nation. Det var med viss glädje, ja kanske t.o.m. skadeglädje som jag hör pressens upplagor förändras. Aftonbladet som under många år titulerat sig som Sveriges största tidning i upplaga mätt, tvingas abdikera och jag drar paralleller till inställning till Israel. Skilj däremot på orättmätig, obefogad och ensidig kritik av Israel respektive rättmätig, befogad samt objektiv kritik av Israels fel och brister. Inget land, varken Sverige eller Israel är i alla stycken perfekta. Jag är kritisk även till den eller dom som inte ser några fel med Israel och dess politiska utövare. Konsten är att förhålla sig saklig och objektiv.

Jesus själv säger att Jerusalem kommer att förtrampas av hedningarna till deras tider är fullbordade (Lukasevangeliet 21:24). Här kommer det att gå en skiljelinje på ett klart sätt genom länder, mellan politiker, mellan media kanaler och ännu skarpare tror jag, mellan prästerskapets och eller kyrkors olika inställning, avsikter och ståndpunkter. Jerusalem kommer att inneha en särställning. Sakarja 12:2-3 talar tydligt om betydelsen av vår inställning till Jerusalem. En berusningens kalk, alla folk skall församla sig mot henne. Detta är något vi ser idag.

Nu är det inte bara Israel som kommer att bli en skiljelinje som delar de som Gud vänder sig mot eller till (för). Det finns fler områden. Abort, för eller emot. Jämför med dyrkan av den hedniske guden Molok, där ett särdrag var offrande av levande barn till guden. Inställning till homosexualitet är en annan fråga. Att säga att det är lagligt i Sverige är en sak. Att påstå att Bibeln för den skull inte längre kallar det för eller räknar det som synd är något helt annat.

Jag har nämnt att jag ber att det skall bli skillnad mellan den som förbannar respektive välsignar Israel. I det tror jag att vi kommer att se väckelse (människor som kommer till tro på Jesus som Herre och Frälsare) och avsaknad av väckelse. En kyrka sprudlar av liv, en annan ekar av tomhet i bänkraderna. En fyller såväl bänkrader som kollektboxar, den andra dess motsats, tomt. Jag tänker på tidningar som ökar i upplaga och annonsintäkter. Den andra tappar båda sakerna. Politiker som får ökat eller minskat väljarstöd. Listan kan göras mycket längre.

En sak vet jag kommer att visa på tydlig skillnad i inställning till Israel. Den som välsignar Israel KOMMER ATT BLI välsignad. Den som förbannar Israel KOMMER ATT BLI förbannad. Inte för att jag vill det, utan för att Gud säger att du får det du säger. Välsignelse eller förbannelse. Sanning eller lögn. Kärlek eller hat…

Gud kommer att döma världen, kyrkan, politiker, journalister, dig och mig i enlighet med din och min inställning till Israel. Det kommer att vara motstånd mot detta från den onde själv, men kom ihåg att Jesus säger att den som är ståndaktig skall vinna en desto större seger. Det kommer att komma, frågan är hur eller var du och jag står och vilka val vi gör. För eller emot Israel som Guds utvalda folk och land…

Jag och min familj väljer att stå med och för Guds löften till och om Israel. Där vi brister i kunskap idag, där kommer vi förhoppningsvis veta bättre imorgon. Detta eftersom vi lär så länge vi lever. Gud själv gav ju Israels folk (och oss heningar som kom till tro på Jesus som Herre och Frälsare) rådet i 5:e Mosebokens 28:e kapitel, så välj då välsignelsen, välj livet!

Hälsningar Gideon.

Stor skillnad

Läser i Dagen om Jerzy Buzek, talman inom EU.


Till skillnad från våra svenska politiker (majoriteten av) hyllar denne polack såväl bön som kristna värderingar. Under nära nog en mansålder har svenskarna sekulariserats och värdet av judisk-kristna värderingar samt etik har mer eller mindre medvetet urholkats.


För svensken i gemen betyder religion inget eller har negativ innebörd. Man ser bara "får inte" och tänker felaktigt på detta som något som begränsar eller håller tillbaka. JB lyfter däremot det positiva. Bland annat säger han enligt Dagen: Buzek menar att goda kristna värderingar handlar om ärlighet och måttfullhet, att inte leva över sina tillgångar, och inte slösa med jordens resurser.

- Som kristna måste vi visa på tolerans, öppenhet och sträva efter att förstå varandra. Detta är Europas anda, och grunden för vårt välstånd.

Sällan eller aldrig hör vi att svenska politiker eller opinionsbildare framhåller judisk-kristna värderingar ur en positiv synvinkel. Här gör EU:s talman det motsatta.

Tänk om det ändå fanns fler som han...

Fokus Israel 2011.12.01

Fokus Israel 2011-12-01 nyheter upplästa av Eddie Chumney på engelska.

Fokus Israel 2011-12-01 nyheter upplästa av Dan Johansson på svenska.

Som vanligt läser Dan nyheter från Israel på ett mycket lättlyssnat sätt. Han hämtar och sammanställer sina nyheter både från tidningar och andra webbsidor än uttalade nyhetssajter.

2011-11-24 Fokus Israel

Tänkte länka till Fokus Israel med Dan Johansson.

Fokus Israel finns också på engelska med Eddie Chumney.

Messiastroende eller kristen

Skall ickejudar kalla sig Messiastroende och följa judiska levnadsregler, traditioner och förordningar? Nej jag anser inte det.

Jag läser i Apg 15:28-29 att så inte skall vara fallet. Man övertolkar de skriftställen som säger till judarna att inte den minsta prick i lagen skall gå om intet och säger därigenom att detta också gäller de ”hedningar” som tror på Jesus Kristus (Messias). Jag kommer till detta lite längre in i mitt inlägg.

Det som stör vissa av dessa så kallade ”messianska” verkar vara förekomsten av ordet och namnet Kristus. Det man glömmer i och med detta är, att judarna inte använde sig av hebreiska som dagligt språk. Det var det religiösa språket. Under något eller några århundraden har man i Israel vant sig vid att använda grekiskan som vardagsspråk. Bibeln eller rättare sagt - Nya Testamentet, skrivs alltså på grekiska och inte hebreiska. I grekiskan heter ju Messias istället Kristus. Därifrån kommer senare bruket av ordet och eller benämningen kristna. Att använda sig av ordet eller benämningen kristna är alltså ingen motsättning mot ordet eller namnet Messias. Detta eftersom man under ett par hundra år var ockuperade av Grekerna innan Romarna tog över som ockupationsmakt. Jag skall här redovisa några fakta ur en historiebok som jag hänvisat till i ett tidigare inlägg på denna blogg. Det är även i denna lärobok som jag läser att grekiskan är/var det vanliga språket vid tiden för Jesu liv och eftermäle.

(Boken heter Judisk Historia 1, från patriarkerna till förvisningen från Spanien. (Finns att köpa på http://www.hillelforlaget.se/ ). På sidan 76 är rubriken – Septuaginta/omkring 285-246 fvt). Där läser man följande i inledningen – Under Ptolemaios II omkring 285-246 Filadelfos tid översattes Bibeln till grekiska. Anledningen sägs vara att biblioteket i Alexandria skulle innehålla minst ett exemplar av alla skrivna böcker. Man hämtar därför en hebreisk Bibel och ber om tillstånd att översätta denna. Vilket så småningom leder till att Bibeln och den judiska tron blir tillgänglig även för ickejudar.

Följande historia beskriver hur arbetet med översättningen går till. Det hör till saken att 72 lärd judiska män inbjuds att komma till Alexandria och att dessa skall översätta Bibeln till grekiska. De lär enligt traditionen ha arbetat var för sig och ovetandes om varandra, men som genom tillsynes ett mirakel, ser man att alla översättningarna är identiska. Bibelöversättningen får därefter namnet, Septuaginta. Vilket betyder ”de sjuttios översättning”.

Nu är det förvisso inte bara dessa som kallar sig Messiastroende som stör sig på Septuaginta och dess översättning. Jag har även i andra sammanhang mött personer som anser att Septuaginta är en felaktig översättning utförd av eller genomförd av den Katolska Kyrkan. Bevisligen faller härmed detta argument och eller påstående, eftersom Septuaginta tillkommer inte bara drygt 200 år innan Jesu födelse och vår tideräkning tar sin början. Den infaller därmed mer än 500 år före Katolska Kyrkans grundande.

Vissa verkar störa sig på begreppet En treenig Gud. Att Gud är Fader, Son och Helig Ande. För mig är det ingen motsättning att Gud både kallas EN och eller TRE. Om vi tar människan om vilken Gud själv säger ”skapad till VÅR avbild” så tyder det på mer än en person/personlighet. Människan är ju inte bara en kropp. Hon är inte bara ett förstånd. För mig är också människan en andlig varelse. Paulus beskriver det som ”andligt död respektive andligt levande”. Han bör ju inneha en viss auktoritet på området eftersom han trots allt har skrivit en stor del av det vi kallar Nya Testamentet. Samtidigt är Gud EN. En människa är ju sammansatt ett sätt som visar på att EN kan vara TRE samtidigt. Detta utan att vara schizofren.

Jag förstår att det kan kännas obekvämt för en jude. Att under flera årtusenden lärt sig att Gud är en. Och det är Gud, han är inte flera gudar. Skillnaden mellan EN Gud och FLERA gudar hittar vi redan i Skapelseberättelsen. Här står det att Gud på (under) den sjätte dagen skapar människorna till VÅR avbild, att vara OSS lika. Gud talar inte om flera gudar. Han har ju skapat människa till SIN avbild. Är vi endast en kropp? Är vi endast ett sinne? Är kroppen och sinnet oberoende av varandra? Nej. Människorna är sammansatta av fler än en beståndsdel. De vanligast förekommande begreppen är ande, själ och kropp. Detta motsvarar så Gud som Fadern, Sonen och den Helige Ande.

Den klara majoriteten (messianska) är ärliga och härliga människor som i mitt tycke fokuserat lite för mycket på fel saker. Med det menar jag att dessa ofta är personer som älskar Gud, Jesus och det av Gud inspirerade ordet, Bibeln. Här måste den traditionella kristenheten i Sverige faktiskt ta på sej skulden för det inträffade. Här har inte församlingar och kyrkor undervisat i tillräckligt ofta eller sunt, utan man har brustit i undervisning av och från Guds Ordet (Bibeln). Man har nonchalerat att studera till exempel Apostlagärningarnas 15: e kapitel. Istället så har man bara slagit fast utan sund förankring i Bibeln att ”så här är det” och förkastat judiska traditioner samtidigt som man upphöjt den hednakristna frälsningsversionen som den enda och optimala vägen att gå. Man har både medvetet och omedvetet valt att bortse helt eller delvis från det judiska ursprunget i kristendomens rötter, tidiga skede.

I Apostlagärningarna 15:5 läser vi om hur de som kommit till tro på Jesus som Messias och som har bakgrund i fariséernas parti/lära kräver att de hednakristna skall börja följa Mose och de Äldstes stadgar. I vers 10 och framåt ställer sig så Petrus upp och talar om skillnaden mellan judar och ickejudar i frågan om att följa Mose och de Äldstes stadgar. Detta är då en passage som dessa ickejudar som idag kallar sig själva för ”messianska” troligen har helt missat att läsa eller förklarar bort av olika skäl. Här riktar jag åter kritik mot kyrkans företrädare. I vers 19 och 20 står något jag under min korta vandring här på jorden aldrig har hörts i predikningar eller Bibelstudier. Och jag fokuserar på vers 20 som lyder: utan endast skriva till dem att de skall avhålla sig från sådant som orenats genom avgudadyrkan, från otukt, från köttet av kvävda djur och från blod. Som ickejude behöver man alltså INTE följa de 613 bud/levnadsregler som en rättrogen jude skall eller bör följa.

Vem eller vilken präst, pastor, predikant eller Bibellärare i Sverige predikar över innehållet i denna vers, bortsett från den delen som handlar om begreppet och företeelsen otukt? Gällande det ämnet är det många av ordets förkunnare som har mycket att säga. En del tyvärr genom att slå Bibeln i huvudet på lyssnaren (bildligt talat). Andra på ett genomtänkt, kompromisslöst men också ett kärleksfullt sätt utan att kompromissa med Guds ord. Andra åter är som ”Pastor Jansson” i Hasse och Tages revy, man har ingen åsikt om någonting.

Nu har undertecknad ingen information om det är vanligt förekommande med matoffer av olika slag till diverse avgudar i Sverige. Jag skulle näppeligen tro att så var eller är fallet. Det förekommer säkert bakom lyckta dörrar, men är definitivt inte vanligt förekommande eller utbrett.

Köttet av kvävda djur? I Svenska Folkbibelns version Svensk Studiebibel läser jag följande kommentar: Köttet av kvävda djur = Kött som inte slaktats enligt lagens föreskrift om att blodet måste rinna ur det slaktade djuret. Här kommer ett annat fenomen in. I Sverige pågår en debatt om att hallal och kosherslakt bör eller skall förbjudas. I konsekvensens namn så skall även den som är kristen endast äta kött som slaktas enligt denna princip. Därför är debatten om ett förbud mot dessa slaktformer en inskränkning av de Mänskliga Rättigheterna som rör religionsfrihet. Jag kan inte skryta med att efterleva denna regel om att endast äta kosherslaktat kött.

Avhålla sig från blod (blodmat). Personligen har jag väldigt lätt för denna biten av innehållet i denna vers eftersom jag inte bara avskyr lukten utan också smak och konsistens av blodkorv och även blod i sig. Å andra sidan så står det inte heller i detta av de första kyrkoledarna fattade beslut (uttalande) att jag som ickejude inte får äta fläskkött heller.

Sätter mig med tidningen ”Shalom över Israel 11/2011” som en vän bistår mig med. Redan på ledarsidan skriver Iwan Örjebo om det ämne jag arbetar lite med just i detta inlägg. Han har gett ledaren inlägget rubriken – Mellan dike och avgrund. En mening i underrubriken ”dike” fångar min uppmärksamhet. Jag citerar: Men fenomenet att ta över rent judiska seder är onödigt och kan t.o.m. betraktas som stöld. När man gör så med motiveringen att det står i Bibeln så observerar man inte att det gäller judarna, inte oss (min kommentar: ickejudarna). Vi har olika uppgifter i Guds rike – något vi bör respektera.

Iwan Örjebo tar inte bara upp det han själv kallar för ett religiöst dike. Han tar givetvis också upp det som går under begreppet – ersättningsteologi. Hans definition av denna lära och eller teologi ger han namnet, AVGRUND.

Här resonerar han lite om hur djupt förankrad denna teologi har varit, är och troligen kommer att vara i kyrkans värld. En sak han nämner är att denna teologi är en av orsakerna till Hitler och nazismens framgångar. Efter ett flertal av århundraden så fanns det ingen teologisk grund som kunde eller ville ifrågasätta rasideologerna. Ersättningsteologin baseras delvis på olika feltolkningar av Romarbrevet. Där man kan luras att tro att kyrkan ersätter judarna som bärare av epitetet – Guds utvalda folk.

Själv tycker jag att Paulus är klar i sina uttalanden om att judarna inte utesluts efter det att man som det heter ”förkastar” läran om Jesus, talet om korset, uppståndelsen osv. Paulus säger klart och tydligt BORT DET. Bort med sådana tankar. Judarna kommer för en tid att till synes stå utanför löftena, utkorelsen och kallelsen, TILL SYNES. Men synvillan är temporär. Judarna kommer att ÅTER INYMPAS i det äkta olivträdet står det. Guds planer, löften, tilltal, utkorelse, kallelse osv. till/om judarna är EVIGA. Gud säger inte eviga när han menar tidsbegränsade. Evig i dess olika böjningsformer betyder fortfarande att det är för alltid. A never ending story heter en sång. Den låttiteln betyder också, för alltid eller för evigt.

Han (Iwan) avslutar ledaren lite kryptiskt, tills man läser om texten en andra eller tredje gång, och lägger märke till hans tankebanor. Han hänvisar i allmänhet till Uppenbarelseboken, men pekar extra på kapitel 7 som handlar om de tolv gånger tolv tusen (144 000). Han pekar på en skara, omöjlig att räkna. Till den skaran som står inför Guds tron och tillber och lovsjunger Gud och Lammet, dit räknar han alla övriga judar (som inte tillhör skaran 144 000) samt alla ickejudar. Här pekar alltså Iwan på det faktum att det är judarna som speciellt är utvalda. Som ickejude är jag och du redan diskvalificerade från denna utvalda skara. Hjälper det att konvertera eller som man också säger – löpa linan hela vägen ut? I kapitel 14 står det lite om den kvalgräns som gäller. I den femte versen läser jag t.ex. I deras men har ingen lögn funnits. De är fläckfria. Som sagt var. Kvalgränsen är redan satt. Handen på hjärtat, klarar du av den? Jag är redan bortsållad, tror jag mig förstå.

Även en av de andra artiklarna i det numret av tidningen ”Shalom över Israel 11/2011” tar upp fenomenet med ersättningsteologin och dess faror. Den Israeliske pastorn/rabbinen Meno Kalisher skriver om – Teologi och politik utmanar den messianska rörelsen.

I fallet med ersättningsteologin tar Meno upp ett annat exempel än det som Iwan tar upp i samma tidning. Meno skriver att de flesta palestinska troende sätter ersättningsteologin i förarsätet. Man menar i enlighet med denna att judarnas plats som Guds utvalda folk har ersatts av kyrkan. När man dessutom hela tiden matas av Hamas m.fl. med anti-israelisk och Antisemitisk propaganda så har man, precis som kyrkan gjorde i Europa under nazi-eran förkastat judarnas plats i Bibelns löften och profetior. Guds planer gäller enligt palestinska teologer inte längre judarna. Meno menar att när kyrkan och de troende verkligen väljer att sätta Jesus i centrum. Då kommer såväl enhet mellan bröder (Ismael och Isak) som fred till och i regionen. Meno berör också problematiken bland Messiastroende judar att vissa inte erkänner eller förstår Jesu gudom och eller treenigheten.

För att återknyta lite till mina tankar om kosher mat och matregler. En rättrogen jude/judinna har en mängd regler att följa gällande allt från råvaror, porslin, rengöring och tidsregler för att ge några exempel. Som ickejude behöver vi inte följa dessa. Om jag nu hade bott i Israel kunde det vara av respekt för eventuella matgäster att följa dessa, men som boende i Sverige, nej. Vill man ändå äta koshermat, gör det av HÄLSOSKÄL inte av RELIGIÖSA SKÄL. Vad menar jag med detta? Det är ett faktum att allt fler och fler dietister och kostrådgivare världen över börjar inse hälsoaspekten med koshermaten. Nu kanske någon hävdar att det handlar om medelhavsrecept, men det är just det den inte är! Det ryska, ungerska, brittiska eller polska kosherköket, är det medelhavsrecept? Knappast. De nordiska recepten för koshermat? Nej, inte heller de är medelhav. Asiatiska eller amerikanska? Nej inte heller de är det. Att följa recepten och låta bli mjölkprodukter tillsammans med köttprodukter. Mycket fågel, lamm, fisk och nötkött istället för fläskkött.

Det får vara nog för detta inlägg. Det kan mycket väl vara så, att jag återkommer till olika delar av innehållet i andra inlägg. Den som lever den får se, heter det i ordstävet.

Hälsningar Gideon…

Våga stå upp för Israel del II

Gud har som sagt var lovat Israels land till folket Israel. Mose påminner Gud om vad han sagt till Abraham, Isak och till Jakob i 2: a Moseboken 32:13. Sista strofen i versen lyder: De skall få det till arvedel för evigt. Vidare läser vi i 2:a Moseboken 33:1 att Gud lovat landet till Abrahams, Isak och Jakobs avkomma, det judiska folket. Gud har bundit sig för evigt till landet Israel och det judiska folket. Bara att kommentera alla löften i Bibeln som gäller Israel som land, som folk eller minst lika känsligt och viktigt, Jerusalem. Det skulle kräva en eller flera böcker. Vill man dessutom skriva uttömmande svar om varje löfte och hur dessa kan eller skall appliceras i dag på landet, folket eller Jerusalem då hamnar vi på vad som skulle kunna räknas i hyllmeter. Så att jag här försöker förklara med hjälp av ett kortare blogginlägg är dömt att misslyckas. Ändå vågar jag i alla fall påbörja något som kan betecknas som ett ringa försök.

När människor ger sig på (både verbalt, ideologiskt, fysiskt, religiöst, politiskt, ekonomiskt mm) Israel, Jerusalem och eller judarna då säger profeten Sakarja några mycket viktiga saker i det andra kapitlet. I vers 5 säger han klart och tydligt att: Och jag själ, säger Herren, skall vara en mur av eld runt staden… I vers 8 avslutas versen som följer: Den som rör vid er, rör vid min ögonsten. Och vers 12 säger: Herren skall äga Juda som sin del i det heliga landet, och än en gång skall han utvälja Jerusalem.

Att då gå emot Israel, Jerusalem och det judiska folket med onda avsikter kommer inte att tolereras av Gud någon mer gång. Inte nu när han efter nära nog av 1800 års förskingring åter börjat befolka landet med dess rätta ägare, judarna.

Inget annat folkslag har fått i uppgift av Gud att befolka och bygga upp landet mellan Jordanfloden och Medelhavet. Under den långa tid som förflutit mellan Diasporans början omkring år 130 e: Kr har ingen härskare eller markägare varit intresserad av att bygga upp landet igen. Mark Twain reser runt i landet under en period under 1867. Han beskriver som hårt, kargt, öde. Det som landet saknar enligt Mark Twain är människor, växter och djur:

Mark Twain visited Israel in 1867, and published his impressions in Innocents Abroad.  He described a desolate country – devoid of both vegetation and human population: “….. A desolate country whose soil is rich enough, but is given over wholly to weeds… a silent mournful expanse…. a desolation…. we never saw a human being on the whole route…. hardly a tree or shrub anywhere. Even the olive tree and the cactus, those fast friends of a worthless soil, had almost deserted the country.”

Sionismen börjar spira i Östeuropa under senare delen av 1800-talet. Under 1880-talet börjar ryska judar att emigrera till det som då är en del av det Ottomanska riket (Turkarna). Man köper ofta helt värdelösa markområden av jordägare bosatta i nuvarande Turkiet, Irak osv. Träskmarker fyllda av malariamyggor, ökenområden helt utan vattenkällor. Man dikar ut träsken, gräver brunnar och kan under mycket hårt arbete så småningom skörda de första små och torftiga skördarna. I och med detta börjar araber från de omkringliggande områdena flytta till området mellan Jordan och Medelhavet. Så småningom bygger såväl judar som araber upp byar och städer. Ibland rent judiska, ibland rent arabiska, men också gemensamt. En hel del städer finns självklart även om dessa med dagens mått snarare skulle kallas byar eller i bästa fall samhällen.

I takt med att judarna börjar flytta in i detta ödelagda landskap och odlar upp mark, då följer också en arabisk invandring i området. Under århundraden av arabiskt och eller muslimskt styre/ägande har ingen intresserat sig för detta område. Beduiner, druser, en del araber, en del judar, en hel hoper av olika slags kristna munkar och präster bor visserligen i landet. Utspridda i mindre byar och städer. Ingen ser kapaciteten och eller möjligheten att odla landet. Landet, området har under århundraden långsamt fått förfalla. I Ryssland uppstår en sionistisk väckelse (om uttrycket tillåts). Dels framtvingad genom de prognomer som nu och då utbryter i det stora Tsarryssland. Sionismen sprider sig så småningom till fler delar av Europa. Fler och fler judar och araber flyttar in i området som lyder under det Ottomanska Imperiet. Inte helt utan att man är inspirerade av de flera tusen år gamla löftena i Torah, Psalmerna samt i de profetiska texterna.

I samband med WWI (första Världskriget) så övergår styret till Storbritannien. Följande text är hämtad på Israels Ambassad i Stockholms hemsida:

Det brittiska mandatet	1918-1948: Brittiskt styre. 1922: Storbritannien tillerkände det Palestinska mandatet (Landet Israel). Jordanien fick tre fjärdedelar av området vilket gav en fjärdedel av landet kvar till det judiska nationalhemmet. 1925: Hebreiska universitetet i Jerusalem öppnar. 1929: Judar från Hebron massakreras av militanta araber. 1936-1939: Antijudiska uppror uppviglade av militanta araber. 1939: Den judiska invandringen begränsades avsevärt genom en brittisk vitbok. 1939-1945: Andra världskriget och Förintelsen i Europa. 1944: En judisk brigad bildades som en del av brittiska styrkor. 1947: FN föreslår bildandet av en arabisk och en judisk stat i Landet.

Här kommer vi in i en turbulent tid för det judiska folket. Antisemitism och rashygien diskuteras överallt i Europa, Nordamerika och för den delen, även i Mellanöstern. Hitlers ideologi görs hörd hos araberna bl.a. hos Stormuftin i Jerusalem. Sion Vises Protokoll som är en samling av falsarier byggda på Antisemitisk retorik och filosofi sprids med utgångspunkt i Ryssland. Än idag är två storsäljare hos arabiska bokhandlare såväl Sion Vises Protokoll och Hitlers Mein Kampf. Det återspeglas i dagens retorik bland arabiska ledare, såväl politiska som religiösa vilket ibland är samma personer. Antisemitismen dog inte med Hitler.

En vanlig undanflykt idag är att man inte kallar (i västvärlden) Antisemitismen för vad den egentligen är utan man kallar den för antisionism. Enligt min uppfattning så är dessa företeelser sprungna ur samma källa. Lek med tanken att judehatet och Antisemitismen (som faktiskt funnits under många århundraden innan Hitler träder fram) är en skyltdocka. Under 1930-40-tal bär den brun eller svart uniform med höga tillhörande läderstövlar. Under korsfarartiden bar den skinande blanka svärd och rustning av metall ledda av kyrkans maktfullkomliga män. Idag bär den å ena sidan keifa och AK47: or. Å andra sidan kan den bära synnerligen dyra och snitsiga märkeskostymer. Den frodas bland de flesta samhällsklasserna. Ofta hämtar den sin politiska drivkraft hos olika vänsterpolitiska ideologier. Men den brunsvarta uniformen som bars på 1930-40-tal, den vill man inte kännas vid längre. Nej idag är det inte moderiktigt med uniform, ledig klädsel. Samma skyltdocka, men med andra kläder.

Här kan prästerskapet göra skillnad. Vågar man undervisa vad Bibeln säger eller säger man det som är godkänt av PGS, PLO, Hamas, Iran, ISM, Aftonbladet osv. Eller vågar man stå upp trots att det riskerar att börja blåsa storm? Det är lugnare när det inte blåser alls. Vågar man ställa sig upp och säga ”vi håller inte med”? Vågar man ställa sig på Israels sida och säga att mycket av det vi hör är inget annat än illasinnade ideologiska Antisemitiska argument som effektivt döljs av orden ANTISIONISM eller BEFOGAD ISRAELKRITIK?

Kyrkans män och kvinnor måste snart välja!

Att säga det GUD säger, eller det lögnens fader säger.

Att säga det GUD säger, eller det Antikrist säger.

 Att säga det BIBELN säger om Israel, eller det Sions Vises Protokoll säger.

Att säga det GUD säger, eller det som Palestinska företrädare säger.

Att säga det GUD säger, eller som djävulen säger.

Att säga det BIBELN säger, eller det Koranen säger.

Hur länge måste jag hålla på? Präster, pastorer, predikanter, Bibellärare måste ställa sig frågan - vad vill jag säga.

Jag kunde argumentera mycket längre. Jag kunde säkert komma fram med dussintals, tjogtals ja kanske till och med hundratals ytterligare mycket bra argument. Men, jag vill utmana kyrkans företrädare att tänka till istället för att själv mala på i all oändlighet. Det är bara ett litet, litet krux. Snart kan det vara för sent att välja FÖR eller EMOT Israel. Gud har en plan och en väg. Det går inte längre att urskulda sig med att den eller den predikanten har tagit det beslutet så därför kan inte vi/jag fatta samma beslut. Jag läste ett blogginlägg en gång som författats av en bloggare och faktiskt pastor där han ondgör sig över att Ulf Ekman och Livets Ord tagit ställning för Israel. Summan av hans resonemang var att då kunde inte han ta ställning för Israel utan väljer hellre det som av teologer brukar kallas för ersättningsteologi, där den kristna kyrkan ersätter det judiska folket som mottagare av löftena. Hellre på olika planhalva med Ulf Ekman än att behöva spela i samma lag som honom. Beklämmande måste jag säga.

Jag nämner tidigare Diakonia. En blogg kallad Pophöger som drivs av en person med rötter inom Folkpartiet för in mig på just Diakonia. Det intressanta som jag reagerar över är att man talar om ansträngningar och medvetet arbete för fred. När man då tar ställning helt (eller nästintill) för den ena sidan i konflikter mellan Israeler och Palestinier. Under de år av jag har lagt märke till Diakonia i Mellanöstern har man dels ensidigt tagit ställning för Palestinierna, mot Israel. Man säger i sin värdegrund och programförklaring att man arbetar för mänskliga rättigheter och demokratiska rättigheter. Har inte Israel och judarna den mänskliga rättigheten att tillåtas att existera? Verkar inte så när Diakonia inte (i likhet med många andra som jobbar i Gaza eller Västbanken) inte ställer krav på varken Hamas eller PLO- Fatah att sluta lära ut i skolorna att judarna är apor och svin. Har man någonsin ställt krav på dessa palestinska företrädare att stryka de paragrafer i sina programförklaringar där det står att man kämpar för ett utplånande av Israel? Man står som det heter ”vackert med mössan i handen”.

Diakonia kommer om inte jag missminner mig att ta med sig ett hundratal teologistuderande till INTE Israel utan till PALESTINA nästkommande vår.

För att på plats lyssna till Palestinska kristna teologer och andra Bibellärare. Nu har det rest runt några kristna Palestinska teologer bland annat i Sverige. Undervisningen dessa förmedlar är i min mening genomfärgad av muslimska läror och argument. En sådan teolog hävdar att det är bevisat att Jesus var Palestinier, inte jude.  Det blir extra intressant med tanke på att det fram till 1967 aldrig talas om ett ”palestinskt folk”, det hette med rätta - araber. Dessutom så fanns det knappast några araber/palestinier inom Israel på Jesu tid. Majoriteten var judar och sedan var det en del greker (kvarleva från tidigare ockupationsmakt) samt ett stort antal Romare, då dessa vid tiden för hans vandringstid på jorden ockuperade Israel.

Ja, det finns som sagt var mycket att säga som jag inte har plats eller tid att säga här.

Min uppmaning till präster, pastorer och Bibellärare är fortsatt. Undlåt inte att undervisa om Bibelns syn på och profetior gällande Israel och det judiska folket. Varför säger jag detta? Förintelsen i nazismens regi sker bland annat som en följd av att kristna teologer, präster, pastorer och Bibellärare inte höll sig till Bibeln utan istället teg och dansade efter nazisternas läror och påbud. Vi säger ju ofta att – det får inte hända igen. Jag avslutar som jag började.

1: a Moseboken 12: 3 Jag skall välsigna den som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkten bli välsignade (kan bli).

2: a Moseboken 23: 22b Jag skall bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner.

Våga stå upp för Israel del I

Jag har valt att dela detta inlägg i del ett och två eftersom det blev längre än jag tänkte mig ifrån början. Här följer sålunda den första delen av två.

1: a Moseboken 12: 3 Jag skall välsigna den som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkten bli välsignade (kan bli).

2: a Moseboken 23: 22b Jag skall bli en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner.

Oavsett vad man tycker om Israels politik eller inte, så kan man aldrig komma förbi dessa löften till Abraham och det judiska folket. Det handlar inte om att det är förbjudet att komma med konstruktiv kritik. Nej det hela handlar snarare om attityd till judarna som folk utspridda över hela eller delar av jorden. Det handlar också om attityd till Israel som land, som nation.

Ingen kommer någonsin att få tillfälle att anklaga mig för att påstå Israels ledare av olika slag aldrig gör fel eller fattar fel beslut. Ingen kommer heller aldrig att få möjlighet att anklaga mig för att jag påstår att Israel är ett perfekt eller felfritt land. Men, det är inte där skon klämmer. Det handlar attityd och att erkänna Israel (som folk och som nation) som Guds utvald.

Tyvärr är det väldigt vanligt idag att man försöker komma runt det hela genom att urskulda sig med att det är ”befogad kritik” eller att Israel kommer allt för lindrigt undan eftersom media styrs av den ”israeliska lobbyn”. Den formen av undanflykt är inget annat än just undanflykt. Idag ser vi hur massmedia gång efter gång anklagar Israel för än det ena och än det andra utan att över huvud taget se på eller förklara varför Israel gör si eller så. (Gäller inte alla journalister och skribenter). Politiker använder sig av samma argument utan att reflektera över varför. Men det är inte i första hand politiker eller media jag tänker ställa mot väggen i detta inlägg. Nej det är PRÄSTERSKAPET.

Jag skall här dela ett citat som har talat till mig den senaste tiden. Ett citat av Lily Tomlin. Hon lär ha sagt följande ord: Jag undrade alltid varför inte någon gjorde något åt det; tills jag insåg att jag var någon.

Det är ett citat som jag vill rikta till prästerskapet Eller om man hellre vill, till präster, pastorer och predikanter. Många förkunnare av Guds Ord undviker tyvärr väldigt ofta ämnen som är känsliga eller kontroversiella. Ofta undviker man känsliga ämnen då dessa skapar debatt, eller konfrontation, eller riskerar att splittra församlingar och kyrkor. Nu är undertecknad medveten om att det under åratal, ja faktiskt under flera årtionden har pågått en medveten massmedial kampanj mot Israel och den eller dem som ställer sig på Israels sida. Det är inte bara journalister utan andra opinionsbildare som ligger bakom detta. Just nu i dagarna som gått har till och med Sveriges biståndsminister gett SIDA och Forum Syd smäll på fingrarna. Detta eftersom de har betalat ut stora bidrag till PGS (Palestinagrupperna Sverige, med Per Garthon i spetsen) som har använts till en informationsbroschyr som ger inte bara en sned bild av Israel, utan som sprider uppenbara och medvetna lögner samt nidbilder av Israel. Detta samtidigt som de som står upp till förmån för Israel eller som står för en OBJEKTIV bild av Israel, Palestina och Mellanöstern inte får en enda krona i bidrag. Här behöver kyrkor och församlingar runt om i Sverige skärpa sig betydligt.

Jag är medveten om att detta kan bli tufft. Det kan skapa splittring. Det kan skapa osämja. Men det kan också leda till en mycket bra och nödvändig rensning i församlingsmatriklarna. Jag skall här dela några tilltal jag fick av Gud mellan sommaren 2009 och sommaren 2011. (För att vara exakt, den 14:e juli 2009, den 19:e januari 2010, den 15:e juli 2010 och slutligen den 1:e augusti 2011).

Det skall bli skillnad mellan församlingar/kyrkor som välsignar eller förbannar Israel. Där man välsignar kommer väckelse, glädje och tillväxt. Där man förbannar kommer stelhet, avfolkning osv. Israel blir ett svärd som åtskiljer. (Det kan dessutom komma att resultera i en skiljelinje mellan familjemedlemmar).

Kyrkor/församlingar som välsignar Israel. Besökar/medlemsantal ökar/växer (med upp till 20 % i månaden). Människor blir frälsta, helade, upprättade osv.

Det skall bli SKILLNAD mellan dem som VÄLSIGNAR och dem som FÖRBANNAR Israel. SKILLNAD.

Slutligen tilltalet som följer: Gud skall döma för Israel och Jesu skull. Han börja med prästerskapet, sedan politiker osv.

Idag är det inte ovanligt att man i våra kyrkor har Bibelskolor på kvällar eller lördagarna. Här har man ett ypperligt tillfälle att sakligt och grundligt gå igenom vad Bibeln säger om judarna och om landet Israel. Lika gärna som att man undervisar om lärjungaskap eller om Den Helige Andes gåvor så kan man ägna ett eller flera Bibelstudier till att gå igenom vad BIBELN säger. INTE vad PGS, Aftonbladet, Diakonia, Bilda eller President Abbas säger. Utan som kontrast till vad dessa personer, organisationer och opinionsbildare säger.

Eftersom det i dagsläget är så att man i många kyrkor väljer att tala tyst om Israel och Guds löften gällande landet Israel och det judiska folket. Då leder detta till okunskap och felaktigt tänkande i frågan. Ett ställe i Bibeln säger i Hosea kapitel 4 och vers 6: Mitt folk går under i brist på kunskap. Eftersom du har förkastat kunskap, skall också jag förkasta dig, så att du inte längre är min präst. Du glömde din Guds undervisning, därför skall också jag glömma dina barn. Här gäller det för pastorer, präster, Bibellärare och andra predikanter att vara vaksamma. Och jag vet att det är både roligare samt mycket lättera att lyssna till en evangelist som broderar ut texten på de mest färgsprakande sätt. Här kommer också en annan viktig aspekt in. Gruppen som kallar sig för ”Messiastroende”. Om man i kyrkor och församlingar runt om inte hade underlåtit att regelbundet undervisa om Israel och Guds löften gällande landet och folket, då hade troligtvis inte detta fenomen uppstått.

Missförstå mig inte. Jag vet att denna grupp av troende älskar Jesus (Yeshua), man älskar att studera Guds ord, man älskar Israel. Man har tröttnat på att även kyrkor och församlingar går i PGS, Aftonbladets och Palestiniernas ideologiska ledband. Nu är inte min debatt inriktad på Messiastroende ickejudar utan skall handla om kyrkans ovilja och oförmåga att på ett sunt sätt våga undervisa om Bibelns syn på Israel och Guds löften samt planer gällande det judiska folket.

Från tiden för det som vanligen kallas ”det första kyrkomötet” och fram till idag har kyrkans företrädare tävlat om att tvångskonvertera och eller att förtrycka det judiska folket. Man har predikat att den ickejudiska kristendomen övertagit rollen som bärare av Guds löften och planer gällande frälsning och försoning, landet Israel, Jerusalem och så vidare. Ersättningsteologin föds som förkastar judarna helt ur Guds planer, profetiska tilltal och löften. Ingenstans står det i det som ligger till grund för kristen teologi att judarna skall upphöra att vara judar. Paulus till och med låter omskära en av sina medarbetare av hänsyn till de många judar som bodde i en viss trakt (Apg 16:3). Det är alltså inte för att vi som är av ickejudisk bakgrund detta exempel lyfts fram, utan snarare för att påvisa detta unikum i läran. Man kan, men man måste inte. Ingenstans hittar vi med säkerhet i skriften att någon av Apostlarna eller att någon i den första församlingen underlät att följa Mose eller de Äldstes stadgar när de kom till tro på Jesus som Messias.

Nu kanske någon stör sej på att jag använder namnet Messias istället för namnet Kristus. Båda orden/namnet är rätt. Det ena namnet är på hebreiska och det andra på grekiska men betyder exakt samma sak. Det judiska Gudstjänstspråket vid tiden för Jesu och Bibelns varande eller tillblivelse var hebreiska, ja. Mycket av det som kallas Nya Testamentet skrevs av judar till judar och eller ickejudar som däremot är bosatta utanför Israels gränser. Därför skrevs dessa brev och skrifter på grekiska. I läroboken ”Judisk historia del 1, från patriarkerna till förvisningen från Spanien sidan 76 (författare, Sol Scharfstein utgiven på Hillelförlaget 2002)”. Här beskrivs inte bara det faktum att grekiskan var dåtidens motsvarighet till dagens engelske som stort världsspråk. Här beskrivs också hur den judiskhebreiska Bibeln översätts till grekiskan med översättningsnamnet ”Septuaginta”. Här ser man också hur det vi idag kallar Messiastroende (ickejudar) börjar gå till synagogor och antar judiska seder, man får av judarna tillnamnet ”Gudsfruktiga”.

För att återgå till det som var det ursprungliga inlägget.

Israel har en speciell plats i Guds plan för mänsklighetens frälsningsplan eller om man så föredrar, Guds plan för att återupprätta förhållandet mellan Gud och människa. Redan i 1: a Mosebok 12:1 talar Gud om att han skall ge Abrahams arvingar ett land som dessa skall kalla sitt eget. Gång efter gång under såväl Abrahams som hans son Isak som i sin tur hans son Jakob så talar Gud gång på gång om ett land åt ett folk. Nu är det många som förvirras av Ismael som är stamfader till många av Israels grannar. Men läser du i Bibeln så ser du dels att Ismael var sonen till tjänstekvinnan och inte sonen till hustrun. Du ser också att Ismael var det naturliga sinnets, förståndets och det vi ofta betecknar köttets dvs. den begränsade människans lösning. Isak å sin sida var trons och den andliga människans arvinge. Båda välsignas av Abraham innan han dör och de går olika vägar.

1:a Moseboken 17:20-21 talar om att Gud själv väljer att välsigna både Ismael och Isak. Om Ismael säger han att även han skall bli ett stort folk. MEN om Isak säger han dessutom att det är genom honom som FÖRBUNDET skall upprättas. Vidare i kapitel 18:18-19 ser vi att det skall bli ett stort folk som uppkallas efter honom och det genom Isak. Vidare i kapitel 21:12-13 så säger Gud att såväl Ismael som Isak skall ge upphov till stora folk, men med den skillnaden att det är igenom Isak som förbundet skall upprätthållas. Vi kommer så till kapitel 26:3-5 och ser där att Gud åter påminner både sig själv och Isak om förbundet som han (Gud) ingått med Abraham. Senare läser vi i 1:a Mosebok 28:3-4 att förbundet förnyas till/med Jakob, mannen som sedermera kallas och blir stamfader till Israel.

Blir Ismael lottlös? Nej.

Blir Esau lottlös? Nej.

Varken Ismael eller Esau glöms bort av Gud. Han lovar dessa båda att även de skall bli välsignade och bli stora folkslag. Dock kvarstår det faktum att det var genom Isak och sedermera Jakob som Gud har valt att låta sitt förbund gå i fullbordan. Det är genom dessa två som Israel föds både som folk och senare som land/nation.

Både Ismael och Esau blir stormän. Ursprung till folkslag. Välsignade både med arvingar och med rikedom att föra vidare till nästa generation. Ännu idag säger araber/muslimer att man är ättlingar till Ismael. Är dessa fattiga? Inte om man valt att fördela oljepengarna på ett jämnare sätt. Nu är det tyvärr så att vissa araber sitter på enorma förmögenheter samtidigt som andra av deras bröder/folk sitter på lika enorma berg av fattigdom.

I Psalm 133:1 läser vi att det är ljuvligt när bröder bor endräktigt tillsammans.

Är det möjligt, att Ismael och Isak åter kan förbrödras? Eller att Jakob och Esau förbrödras?

JA. Men inte genom mänskliga och politiska vägar enbart. Politik kan vara verktyget eller ett av verktygen som kommer till användning för att detta skall bli en realitet.

Fortsättning följer.

Fokus Israel Nyheter

Fokus Israel Nyheter 2011.11.10 med Dan Johansson

Fokus Israel News med Eddie Chumney (datumet är missvisande i Youtube namnet/titeln)

Väl värda att lyssna till. De ger en lite annan bild av Israel än vad vi som svenskar är vana vid...

Ett första litet trevande steg som bloggare tas idag

Ett första litet trevande steg som bloggare tas idag.

Jag kan inte skryta med att det kommer att bli eller vara den mest eller flitigast uppdaterade bloggen i cyberrymden. Efter hand som jag bloggar/skriver kommer mina texter förhoppningsvis att utvecklas till det bättre. Både vad gäller språkbruk och innehåll. Det enda jag i dagsläget kan säga är att jag skall försöka komma med genomtänkta inlägg. Huruvida du som eventuell läsare uppfattar det hela kan jag inte avgöra. Men jag skall försöka att göra mitt bästa.

Det stör mej lite att jag knappt har reflekterat över ämnet tidigare. Jag kommer här att utveckla ett par tankar om det som sker runt om i arabvärlden och en hel del andra länder också. Det centrala ämnet kommer att vara Antisemitismen och vad som skett eller sker i vissa länder och områden där detta är vanligen förekommande och utbredd.

Redan under 2009 upplever jag att Gud talar till mej om detta. Han säger inom loppet av ett par tre veckor några saker som jag idag ser delar av i full verklighet, men mer återstår troligen framöver. Det vi upplevt genom den s.k. arabiska våren är troligtvis bara den ringa begynnelsens dag.

Nu vill jag först påpeka att jag inte ser mej som något slags profet i den yttersta tiden eller något liknande. Jag som så många andra Kristna personer är vad jag betecknar som ”uppfylld (eller döpt) av den Helige Ande” och fungerar nu och då i det som av Paulus betecknas som ”profetisk gåva”. Det står om detta i Paulus brev till Korinterna, kapitel 12 verserna 1 t.o.m. 11 (Nya Testamentet i Bibeln). Jag också för sakens skull passa på att berätta att jag är vad som skulle kunna betecknas en ganska normal Kristen man. Jag ber och läser Bibeln regelbundet. Ibland när jag ber eller har bett så upplever jag att Gud talar till mej i mitt inre. Ibland som ett slags magkänsla. Ibland som konkreta ord. Vissa av dessa ord (eller tilltal) känner jag personligen är viktiga för mej och jag skriver ner dessa i form av ett slags dagbok (minnesanteckningar). Jag delar med mej av ett par, tre tilltal jag fick av Gud, tidsmässigt runt halvårsskiftet 2009.

- Regeringar faller pga. Inställning till Israel. Även Israels regering kan bytas ut om den inte följer Guds planer som han har för Israel.

- En skiljelinje mellan olika länder, folk osv. Allt beroende på inställning och attityd till Israel.

- Politiska förändringar. Synd och Antisemitism straffas. Diktaturer faller. Samt att Israel kan och skall framstå som ett politiskt och demokratiskt exempel/föredöme.

Vi har under det snart gångna året sett hur olika muslimska och eller arabiska länder och ledare faller. Hatet mot Israel har i dessa länder varit och är fortsatt stort. Bland annat har Libyens ledare gått döden till mötes. Hans döda kropp visades upp på ett inte bara förnedrande sätt utan som ett slags vidrig trofé av personer som utsattes för hans bisarra regim under dryga 40 år.

Egyptens ledare ligger i en sjuksäng och väntar på rättegång.

Syriens ledare dödar på ett makabert och rått tillvägagångssätt (som påminner om Kadaffis sätt mot sina landsmän i Libyen). Hans dagar verkar vara räknade.

Det är några exempel på länder och diktatorer som har vandrat till vägs ände som man brukar säga. Det gemensamma draget dessa länder och regimer har eller har haft är sin mörka och oförsonliga inställning till Israel och eller judar.

Under en tid har vi också sett att främst Grekland och Italien som båda tillhör EU upplever en synnerligen svår tid. Här är det kanske inte främst Antisemitism eller Israelhat som kännetecknar länder och regimer utan korruption, maktfullkomlighet och misshushållning med pengar.

Nu tror inte jag att det kommer att stanna med dessa exempel jag nämnt i detta inlägg. Jag tror att även Sverige kommer att tvingas in i en mindre önskvärd position eller händelseutveckling. Sverige kommer att dömas för sin inställning till Israel och också det judiska folket. Bibeln talar tydligt och upprepande om att länder och folk kommer att under olika tider få stå till svars för detta. Jag är ganska säker på att svensk massmedia kommer att tappa i trovärdighet. Inte bara journalister och redaktioner utan också underhållningsmedia. Jag tänker just nu på debatten om olika programledares förhållande till den så kallade konflikten i Mellanöstern. Den unga kvinnliga tilltänkta programledaren i SVT s bevakning av melodifestivalen löper i dagsläget gatulopp för sina Antisemitiska uttalanden via sin blogg. Hela det massmediala etablissemanget verkar strömma till för att gjuta olja på vågorna och eller sopa allt under mattan. Detta för att man (som jag tror i alla fall) själva är rädda att hängas ut med sanningen som en skylt runt halsen.

Även politiker i vårt avlånga land kommer att tvingas att stå till svars för sin inställning till Israel. Bibeln säger på ett ställe att ”Gud tillsätter och avsätter konungar”. Vilket i dagsläget kan översättas med ledare och eller politiker. Även det andliga ledarskapet kommer att tvingas till som det heter ”rätt och räfsts”. Präster, pastorer och andra religiösa ledare kommer att få stå till svars först och främst inför Gud den Allsmäktige själv, men också inför folket/människorna.

Vi kommer alltså att få se stora omvälvningar både inom politiken, massmedia och inom den religiösa världen, på gott och på ont. Detta eftersom det under tiden som det skakar kommer att vara smärtsamt. Smärtsamt men nödvändigt.

I Sverige ser vi bland annat hur politiska och ekonomiska skandaler kommer fram i ljuset gång efter gång. Det är ett resultat av den allt mer tynande moraliska kompassen som religiösa värderingar är rationellt och konsekvent har underminerats och utraderats i Sverige och i svenskens allmänbildning/medvetande.

Om hur allt detta kommer att avlöpa eller utvecklas vågar jag inte uttala mej om. En sak är dock säker. Vi har ännu så länge bara sett toppen på isberget och bara känt av de första små darrningarna inför det som skulle kunna komma att betecknas som ett moraliskt jordskred eller jordbävning.  Fler skandaler kommer att komma fram i Sverige och fler huvuden kommer att (som talesättet säger) rulla. Inte bara Sverige kommer att drabbas. Nej stora delar eller hela den muslimska världen kommer att skakas av förändringens vindar och vågor. Länder inom EU kommer inte att se ut eller uppfattas som dom gör idag. Kanske inte geografiskt, men ekonomiskt och politiskt.

Självklart måste man ställa sej ödmjuk (i den mån man kan och klarar av) och be Gud om upprättelse och frälsning (väckelse). Inte bara för Sverige. Utan för de länder och folk, folkslag som drabbas av omvälvningarna. Summan är att förändring kommer. Förändring är ibland synonymt med smärta. Men ut ur allt detta ber jag att något gott skall komma.

Hälsningar Gideon.