Israel i Bibeln 3

Jag fortsätter här min serie av enklare Bibelstudier där jag fokuserar på Israels plats och betydelse i Bibeln. Betydelse, med den innebörden att Gud själv lägger stor vikt vid Israel. Både när det gäller folket (Am Israel), judarna och landet (Eretz Israel). Och som jag betonat i de två tidigare inläggen så ligger fokus på de uppenbara och väl synliga ställen i Bibeln där Gud talar till och om Israel. Det finns andra som detaljstuderat Bibeln i detta ämne under flera årtionden. Jag tänker bland annat på Reichmann, Duveskog och Johansson bara för att nämna några (ett flertal andra länkar återfinns i mina länkregister till höger om denna text).

Idag har jag fastnat lite för tre olika ställen i Första Moseboken. Och jag utvecklar mina tankar något i samband kring deras innebörd.

I kapitel 28, verserna 3 och 4 samt verserna 13 till 15. I kapitel 35, vers 12.

Gud den Allsmäktige skall välsigna dig och göra dig fruktsam och föröka dig, så att du blir många folk. Han skall ge Abrahams välsignelse åt dig och dina efterkommande, så att du får inta det land som Gud har gett åt Abraham, det land där du nu bor som främling.

I de första två verserna upprepar Isak det löfte som Gud gett först till hans egen far, Abraham och som sedan Gud lovat Isak. Observera att Isak upprepar vad Gud har sagt och lovat.  Det skulle komma att ta mer än 400 år innan det löftet gick i uppfyllelse. Jakob var fortfarande ogift och hade inga barn. Dessutom var det flera år innan han skulle komma att byta namn till Israel. Men löftet från Gud visade sig innehålla livskraft efter drygt 400 år trots att det mänskligt sett såg ut som om det aldrig skulle bli något av det. Man hade framför sig århundraden av slavarbete i Egypten och en ökenvandring på 40 år innan Josua en dag sätter sin fot i Jordanfloden för att påbörja intagandet av Kanaans land, det som senare byter namn och kallas (än idag) för Israel.

Överför vi detta i modern tid så ser vi paralleller med dagens Israel. 1947 i november så upprepar FN:s Generalförsamling Guds löfte till Abraham om ett land till (för, åt) hans arvingar, judarna. 1948 så attackeras den endast några timmar gamla staten (nationen) av sina arabiska grannländer och man tvingas bokstavligt talat att inta landet en gång till. Historien upprepar sig alltså.

Jag citerar bara en mening av verserna 13 till 15: Och genom dig och din avkomma skall alla folkslag på jorden bli välsignade.

Jag är övertygad om att det primärt handlar om Jesus och det som sker i och genom korsfästelsen, hans död och hans uppståndelse från de döda. Men sekundärt, sekundärt. Läs nyheterna idag. Följ den medicinska forskningen och utvecklingen. Hur många av världens ledande elektronikföretag väljer inte att satsa miljarder dollar i anläggningar i Israel, eftersom man vet att det lönar sig. Jag blev uppringd av en kollega för några dagar sedan som ville tipsa mig om en alldeles fantastisk ”app” till Iphonen som heter WAZE. Han var så imponerad av denna ”app” och det fanns ingen hejd på hur nyttig den var och är i trafiken. Vad händer inom vattenreningstekniken, avsaltningstekniken, solenergi etc. etc.

Ser du det jag ser? Israel både som folk och som nation är en välsignelse till och för både folk, folkslag och nationer (stater).

Är det en slump, en tillfällighet att judar (och Israeler) är överrepresenterade (i förhållande till hur stor/liten andel de motsvarar jordens totala befolkning) som mottagare av diverse Nobelpris? Nej, det är Guds löfte som går i uppfyllelse. Israel och judarna skall bli, är och kommer att fortsätta att vara en välsignelse till och för alla folk på jorden.

Jag avslutar med de sista Bibelstället: Det land som jag har givit åt Abraham och Isak ger jag till dig. Och åt dina efterkommande skall jag ge detta land.

Jag har pekat på detta tidigare och kommer med all säkerhet att fortsätta göra det. Det är Gud som ger landet (Israel) till Abrahams, Isaks och Jakobs arvingar. Till det folk vi idag känner under namnet judar, judarna.

Det hjälper inte att Palestinierna ställer krav i FN eller på EU och USA om att få landet. Gud har gett det till judarna för evig tid som det står på många platser i Bibeln.

Då hjälper det inte heller att EU inte vill erkänna Israels rätt till det som idag kallas bosättningar eller Västbanken. Kraven på Jerusalems delning harmoniserar inte med Guds löften till judarna, till Israel. Ropen och kraven om att bojkotta Israel hörs överallt idag, men är det i enlighet eller motsats till vad Guds ord, Bibeln lovar (säger)? 

Vem kommer att tvingas ge sig? Gud är evig. Han har längre tid på sig än vad President Obama har kvar av sin mandatperiod i Vita Huset. Jag är inte orolig. Gud har visat genom historien att hans vilja alltid fullbordas. Och det kommer den med all sannolikhet att göra den här gången också.

Gud Välsigne Dig.

Gud Välsigne Israel.

Hälsningar, Gideon.

Lite om EU, oljan och Israel

Hittar i DN en artikel om Israels gas och oljefynd som enligt statsvetaren (författaren) kan leda till krig och annan oro i regionen.

Vänta lite nu! Om Israel har olja och gas kan det innebära krig, men så länge Israel inte har olja och gas blir det inget krig. Trots det (eller, tack vare Israels gas och oljefynd) så kommer det att vara Israels fel om eller när det blir krig. Låter lite konstigt, men det är så jag uppfattade slutsatsen i artikeln.

Läser i SvD (TT) om att EU inför nya regler för samarbete med Israel. Kontrakt och avtal måste vara klara med att verksamhet på eller i Västbanken och delar av Jerusalem (Östra) inte får förekomma.

Om det tycker jag, INTE. Skamligt är det när man hetsar mot Israel, bosättningar, Jerusalems status etc. Detta samtidigt som mer än 1 800 000 Syrier har blivit flyktingar under det senaste två åren. Mer än 80 000 personer har tvingats sätta livet till i inbördeskriget. Enligt nyheterna på radio under dagen har jag hört hur man talar om en av världens värsta flyktingkatastrofer under de senaste decennierna. Trots det så ägnar EU mer tid åt att bråka med Israel än att försöka hjälpa Syrien.

Dessa två saker säger mig en sak.

Messias (Jesus) kommer snart. Guds profetiska ord gällande Israels upprättelse på alla (vart enda) område går i uppfyllelse inför dina och mina ögon. Anledningen till att politiker, statsvetare m.fl. reagerar på de nyheterna (Israels upprättelse) har sin grund i att Satan själv känner domens dag rycka allt närmare och HAN VET vad hans lön (straff) kommer att bli. Därför försöker han på alla sätt att förskjuta den dagen, Messias tillkommelse.

Så när EU m.fl. förtalar Israel och eller agerar mot Israel bli inte nedslagen utan gläd dig. Inte åt de olika aktionerna, besluten etc. Nej var glad för Jesus kommer snart.

Nehemja idag

Under de senaste dagarna har jag läst igenom Nehemja i min Bibel. Det finns säkert de som har specialstuderat dessa tretton kapitel under längre perioder än undertecknad. Jag är övertygad om att insatta teologer kan komma fram till andra teorier och förklaringar om när, var, hur, varför, tolkning, innebörd, syfte etc. Någon eller några kommer kanske fram till slutsatser som liknar de jag kommit fram till. Jag kan också påpeka att jag har släkt och/eller vänner som avfärdar betydelsen av Bibeln genom att kalla den (i bästa fall) för ”filosofisk, poetisk diktsamling”. Den som läst eller läser denna blogg har säkert lagt märke till att undertecknad sätter stort värde på Bibeln och dess budskap. Men det är en sak som slår mig när jag läser dessa kapitel. Och det är att situationen för Nehemja och judarna påminner om den situation som möter judarna och Israelerna idag och det är detta jag kommer att ägna lite tid åt i detta inlägg.

Nehemja som arbetade vid hovet i Babel åker till Jerusalem för att se hur det går med återuppbyggandet av templet, staden och landet. Både ur en fysisk och politisk synvinkel, men också ur en religiös, andlig och reformatorisk synvinkel. Och jag ser en parallell där med hur det ser ut i dagens Israel.

När judarna (Ryska) i slutet på 1800-talet börjar göra Aliyah så kommer man till ett glest befolkat, fattigt ökenområde med ingen eller bristfällig infrastruktur. Landet har en fattig befolkning som består av beduiner (nomader), araber, druser och judar samt olika mindre grupper av kristna (oftast knutet till kristna, religiösa platser).

De judiska immigranterna börjar köpa upp dålig jordbruksmark för dyra pengar av de turkiska mark, land och jordägarna. Andra köper hus och tomtmark i eller nära Jerusalem samt andra städer där man renoverar, moderniserar eller bygger nytt allt efter behov. Med hjälp av ”blod, svett och tårar” samt hårt arbete så börjar judarna bygga upp landet och det som var en ofruktbar öken börjar bära frukt och attraherar allt fler (inte bara judar) utan araber, de som idag kallas för Palestinier. Den sionistiska tanken, drömmen är inte bara född utan omsätts nu allt mer i praktik.

Universitet byggs. 

Sjukhus byggs. 

Infrastruktur byggs upp. 

Skolväsende och skolor byggs. 

Banker och ekonomiska institutioner byggs upp. 

Jordbrukskollektiv växer fram. 

Vattenbrunnar grävs. 

Vägnät, elnät och telenät växer fram i det allt mer moderna, först Brittiska Palestinamandatet och sedan staten/landet Israel. 

När staten Israel utropas i maj 1948 börjar allt mer de små embryona av politiska, ekonomiska och juridiska institutioner att ta fastare form. Nationen Israel tar en allt fastare form. Dels formas den inifrån av de olika invånarnas idéer och tankar, men också av den yttre press som riktas mot Israel genom de olika krig som hon tvingats delta i.

Här kommer då vissa likheter in mellan Israel på Nehemja tid och dagens Israel.

Nehemja kapitel 2 och vers 10: Men när horoniten Sanballat och den ammonitiske tjänstemannen Tobia hörde detta, tog de mycket illa vid sig över att en person hade kommit som ville Israels barn väl.

Där och då började en förtalskampanj som hade till syfte att misskreditera judarna återuppbyggnad av Jerusalem samt bidra till att ett kollektivt missmod och ett kollektiv skuldmedvetande sprider sig bland judarna.

Förtalskampanjen, förlöjligandet av och hånandet av de som byggde upp Jerusalem och dess murar fortsätter konstant hela tiden i kapitel efter kapitel. Det står om hur Sanballat och Tobia hur arga och förbittrade de blev. Man försöker locka bort judarna från arbetet genom att komma med förslag om än det ena och än det andra. När inte det lyckas så kommer man både med dolda och öppna hot. Man använder bland annat politiska, religiösa och ekonomiska argument för att förhindra återuppbyggandet av Jerusalem och dess Tempel, Herrens Tempel. Jag läser om hur ”vanmäktiga” fienderna till Nehemja blev. Jag läser också hur Tobia har lyckats att nästla sig in i Templet (han bor i det t.o.m.), men hur han kastas ut. Säkert under högljudda protester ”jag har ju bott här under generationer”.

Känner du igen detta från dagens situation?

Känner du igen Israels utsatthet idag?

Känner du igen lögnerna och förtalet mot Israel?

Känner du igen hatet, vreden, bitterheten och vanmakten som leder till allt mer desperata aktioner och åtgärder från Israel fiender (ovänner, kritiker)?

Jag gör det.

Israel anklagas för att ha stulit och eller ockuperat Palestiniernas land.

Man påstår att judarna inte har någon varken fysisk eller andlig koppling till landet Israel eller till Jerusalem.

Israel anklagas för att stjäla vatten.

Israel anklagas före än det ena, än det andra.

Vissa hotar med krig, andra med bojkott av alla de mest uppfinningsrika slag.

När Israel försvarar sig mot terroristattacker så vänder man på argumentationen och skuldbelägger Israel genom att hävda att det är hon som är den aggressiva parten.

Listan kan bli hur lång som helst. Vissa människor och grupper verkar vara beredda att gå hur långt som helst för att delegitimera och förtala Israel.

Men oavsett om du tror på Gud eller inte (vilket jag gör). Gud har lovat landet Israel till/åt judarna (Am Israel = folket Israel) och Hans löften till Israel går idag i fullbordan oavsett vad du och jag kan tänkas ha för åsikter om detta. Dessa löften är eviga och dina och mina argument mot dessa väger väldigt lätt.

Jag har citerat det i tidigare inlägg och citerar åter Andra Mosebokens 23:e kapitel och den 22:a versen där Gud själv säger att Han skall vara (bli) en fiende till Israels fiender och en motståndare till Israels motståndare.

Jag vänder mig först och främst till dig som kallar dig för kristen och som engagerat dig i dagens Mellanöstern, antingen mot Israel eller för Israel. Valet är ditt. Du kan antingen stå på Guds och Israels sida eller så får du inte bara Israel utan Gud själv mot dig.

Du avgör själv vilket bemötande du får av Gud genom ditt förhållningssätt och din inställning till Israel. Gud lovade Abraham i Första Mosebok kapitel 12 och i verserna 1 till 3 att den som välsignar eller förbannar Abraham och i förlängningen Israel/judarna får tillbaks av samma slag som man önskar Israel/judarna. 

Välsignelse eller förbannelse, vilket vill och eller kommer du att få i lön av Herren Gud?

Valet är ditt. Jag har gjort mitt val i linje med det jag redan citerat från (ur) Bibeln, men också i linje med Psalm 122 och vers 6: Önska Jerusalem frid! Må det gå dem väl som älskar dig.

Vi hör ofta att ”det är aldrig för sent att andra sig”. Tyvärr så är det inte så. Det kommer att bli ”för sent” att ändra sig och därför ber jag dig att tänka över dina beslut redan idag när det ännu finns tid för detta. Gud håller på att dra upp linjer, markerar upp punkter som när de passerats innebär att det inte längre finns någon återvändo (på engelska heter det ”point of no return”).

Gud Välsigne Dig, Gud Välsigne Israel och Gud Välsigne Jerusalem nu och för all framtid. 

Hälsningar Gideon.

Skånberg i SvD

Tuve Skånberg skriver på SvD Opinion.

Ateism är det det enda givna/rätta?

Finns Gud eller finns han inte?

Kan Guds existens eller icke-existens bevisas?

Tuve försöker reda ut vad som vetenskap kan bevisa och vad vetenskap inte kan bevisa.