Israel i Bibeln

Israel i Bibeln.

Jag har under en tid burit några tankar inom mig. En serie tankar som av olika skäl kommit för mig. Tidningar, TV och andra debattforum är fyllda av nyheter, åsikter och tyckande i största allmänhet om och från Israel.

Vad säger Bibeln om Israel egentligen?

Och hur skall du och jag ställa oss till dagens Israel som kristna?

Jag tänkte mig därför att under ett antal kortare eller längre blogginlägg dela olika Bibelord som rör din och min inställning till Israel. Att erkänna att Israel inte är en perfekt och fullkomlig stat/nation utan fel och brister anser jag vara en självklarhet. Men en fråga man skulle kunna ställa är om inte bilden av Israel i media och i Bibeln skiljer sig något åt och hur skall eller bör du och jag ställa oss inför detta? Jag träffar regelbundet på personer som är (eller kallar sig) kristna och som inte delar min syn på Israel. Och en fråga jag ställt mig själv flera gånger under de senaste åren är: Vad är orsaken till min respektive din syn på Israel? Är det Bibeln som vi kristna har som värdegrund som leder till vår bild/inställning av Israel eller är det media och politiska program som väger tyngre? Vad är det som eller hur har dina och mina ”glasögon” slipats? Hur bedömer vi Israel? Ser vi på dagens Israel med samma glasögon som vi använder när vi ser på andra länder/stater? Mäter vi Israel med en måttstock och alla andra länder med en annan? Och i så fall varför?

Jag satte mig därför med Bibeln framför mig och började läsa (skumma) igenom denna efter stöd för ”mitt” sätt att förhålla mig till Israel. Och med Bibeln menar jag ”hela” Bibeln. Gamla och Nya testamentet således. Inte ”bara” delar av eller enbart Nya Testamentet. Bibeln som ligger till grund för min tro består ju av både och. 

Så småningom kommer jag också att dela och kommentera olika ställen (ord) från Apokryferna. Anledningen till detta är att de (i de fall jag kommer att ta med dessa) överensstämmer med eller kompletterar Bibeln.

Nu är inte tanken att jag skall skriva en doktorsavhandling i ämnet, så jag har inte detaljstuderat allt med korsreferenser, uppslagsverk och andra teologiska hjälpmedel satt mig in i ämnet med det som mål. Jag kommer endast att dela med mig av olika Bibelord som klart och tydligt även för en ovan Bibelläsare att upptäcka. Jag tänker inte heller ge sken av att jag inte missat eller hoppat över enstaka ställen. Ingen människa är fullkomlig, inte ens undertecknad.

Jag börjar idag med tre olika Bibelställen som jag hittar i det som kallas Första Moseboken (1 Mos). 

Bibelöversättningen jag använder om inget annat anges är Svenska Folkbibeln från 1998. I samband med dessa Bibelställen kommer jag också att dela kortare tankar och kommentarer som berör dessa.

1Mos kapitel 12 och verserna 1 till 3:

Herren sade till Abram: ”Gå ut ur ditt land och från din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag skall visa dig. Där skall jag göra dig till ett stort folk. Jag skall välsigna dig och göra ditt namn stort, och du skall bli en välsignelse. Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade”.

Detta är det äldsta löftet (dokumentet) som talar om Israel. Israels gränser då och nu ser kanske inte helt likadant ut med kartan i handen, men det är en annan debatt/diskussion som jag inte tänker ta här och nu. 

Men jag vill peka på några saker:

1. Det är Gud som säger till Abram (senare Abraham) att han skall gå till ett (då) okänt geografiskt område.

2. Och där skall hans avkomma bli både en nation och ett stort folk.

3. Gud skall både välsigna Abrahams efterkommande och de skall bli till en välsignelse.

4. Gud skall löna den som välsignar respektive förbannar det folket (och landet/nationen) med samma saker som man uttalar över dem.

5. Den sista meningen pekar så småningom fram till/på Messias.

Om vi tittar hastigt på punkt 3 ser vi följande. Folket och nationen skall bli till en välsignelse till/för andra. Här räcker det bara att ta en titt på vad den moderna staten Israel har åstadkommit när det gäller forskning och utveckling under sina 65 år. Datorn eller mobilen/smartphonen du och jag använder, skulle inte fungera utan komponenter som är framtagna i Israel. Du och jag kanske lever ett fullvärdigt liv tack vare Israelisk medicinsk forskning. Frukter och grönsaker är kanske framtagna i Israel. Detta är bara en liten, liten bråkdel av allt det vi idag tar för självskrivet som är framtaget och utvecklat i Israel.

Vad gäller punkt 4 vill jag bara säga att Gud kommer att löna dig och mig med samma saker vi önskar Israel. Gott (välsignelse) eller ont (förbannelse). Vi avgör hur Gud bemöter oss.

Raskt över till nästa Bibelställe.

1 Mos kapitel 13 och verserna 14 till 17:

Herren sade till Abram sedan Lot skilt sig från honom: ”Lyft din blick och se dig omkring från den plats där du står, mot norr och söder, öster och väster. Hela det land du ser skall jag ge åt dig och dina efterkommande för evig tid. Och jag skall låta dem bli som stoftet på jorden. Om någon kan räkna stoftet på jorden skall också dina efterkommande kunna räknas. Bryt upp och drag igenom landet i hela dess längd och bredd, ty åt dig skall jag ge det”.

Jag tänker bara kommentera en sak i detta stycke.

Gud ger landet till Abram (Abraham)och hans efterkommande för evigt. 

För evigt betyder för all framtid. Det löftet (för evigt) tar inte hänsyn till massmediala åsikter, tyckanden och påtryckningar. 

Det löftet (för evigt) tar inte heller hänsyn till politiska program, politiska agendor eller politiska påtryckningar. 

Det löftet (för evigt) tar inte hänsyn till akademikers åsikter, hur välgrundade dessa anser att åsikterna än är. 

Det löftet (för evigt) tar inte hänsyn till islams åsikt om att varje geografiskt område som befunnit sig under dess styre är det för all framtid. 

Guds löften till Abram och senare till och genom Isak väger tyngre. 

Islams anspråk ersätter inte Guds löften till Abram (Abraham) och det folk som löftet gäller, Isaks arvingar/blodslinje/släktlinje.

Nu till det tredje Bibelstället.

1 Mos kapitel 15:

Nu är det hela kapitlet som åsyftas och jag citerar av utrymmesskäl endast några verser eller delar därur.

Vers 7: Sedan sade han (Gud) till honom: ”Jag är Herren, som fört dig ut från det Kaldeiska Ur för att ge dig detta land till arvedel”.

Vers 18: På den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sade: ”Åt dina efterkommande skall jag ge detta land, från Egyptens flod till den stora floden, floden Eufrat”.

Om du läser hela stycket (21 verser) så ser du att det är Gud som väljer att ingå ett förbund, ett kontrakt, ett avtal med Abram (Abraham). Det är Gud själv som avger löften till Abram (Abraham) som gäller det vi idag kallar Israel (som heter Israel). Det är Gud som tar initiativet. Inte Abram (Abraham).

Nu är det ett område som är mycket större än det Israel som vi ser idag med kartan i handen. Men jag har redan påpekat att jag inte tänker kommentera det här och nu.

Detta är bara tre av alla de ställen i Bibeln som lovar Israels land till det vi idag kallar det judiska folket (judarna). Det finns mycket att säga om detta. Det jag vill ha sagt här och nu är att din och min inställning (slipning av glasögonen) kommer antingen från Bibeln, eller någon annanstans ifrån. Det handlar inte om att leta fel eller att förneka fel i dagens Israel. Felen finns. Men din och min grundinställning till Israel avgörs antingen genom att vi sätter tilltro till Bibeln, eller om vi sätter vår tilltro till media, politiska program/åsikter och akademikers tyckanden.

Jag vill vara tydlig har. Min grundinställning baseras på Bibeln. 

Jag erkänner också att dagens Israel inte är en fullkomlig och perfekt stat/nation utan fel och brister. 

Å andra sidan har Sverige också sina fel och brister.