En tanke om bön

Läser om årets Jesusmanifestation i Världen Idag.

Ingen kritik mot det arrangemanget.

Man jag slogs av en tanke när jag läste ordet - bönepromenad.

Den som skriver inlägget poängterar just innebörden i ordet bönepromenad. Och hänvisar till den stora bönepromenad som planeras i samband med Jesusmanifestationen.

En anledning att jag faktiskt skriver är min dåliga erfarenhet av just bönepromenader. Jag skriver lite om det i ett tidigare blogginlägg.

Men jag skall inte fokusera på mina negativa erfarenheter. Jag skall fokusera på det positiva och enkla med bönepromenader.

För några år sedan var jag hundägare. Ute och gick i ur och skur. Perfekt ursäkt eller tillfälle att be samtidigt som hunden rastades.

Min förre pastor går för motionens skull en ordentlig långpromenad nästan varje dag (4-7 av veckans dagar) lite beroende på vädret elller andra "måsteaktiviteter".

Jag åker buss till och från mina dagliga aktiviteter. Närmaste busshållplats finns ca 500 meter att gå från min bostad. Man hinner be ganska mycket på en sådan promenad.

Att gå ut med soporna. Jag som bor i ett flerfamiljshus har tur och retur 150 meter. Det blir inte någon lång bön, men det kan vara just den där lilla bönen som förändrar något för någon.

Jag tar ofta promenaden till det lilla köpcentra som ligger ungefär 1 km enkel väg från bostaden. Kan vara matinköp, tidning, apoteket eller någon av de andra butikerna som besöks. Man hinner be ganska mycket på den promenaden.

En bönepromenad är inte så avancerat att ta. Det går att införliva i det dagliga livet. Samtidigt som man får lite motion och kanske ett eller ett par ärenden uträttade.

Var glad. Bed. Och tacka Gud för att han kommer att höra din bön/böner.