Några månader tidigare i samband med en större jordbruksmässa i Tel Aviv, Israel talar både israeliska och sydsudanesiska toppolitiker med varandra om hur Israel kan hjälpa till med uppbyggnaden av det nybildade landet. Man kommer samstämmigt fram till att det behövs hjälp med matproduktion och utbildning av befolkningen. Israelerna frågade "vad behöver ni hjälp med"? Man säger alltså inte "detta behöver ni hjälp med".
Ett sätt Israel hjälper till genom är att i Israel utbilda personer som redan finns i landet i modernt jordbruk och jordbruksteknik. Man kommer också att under 2013 inviga ett (det) första jordbruket uppbyggt enligt Israelisk modell/förlaga i Sydsudan.
Nedan följer ett flertal länkar som behandlar vad Israel gör för och tillsammans med och i Sydsudan.
Länk 1.
Länk 2.
Länk 3.
Anledningen till att jag faktiskt började skriva detta inlägg var/är artikeln på SVD/Brännpunkt av av Toby Lanzer (FN).
Det är en skrämmande statistik jag hittar i artikeln.
1 av 7 barn genomgår grundskolan.
1 av 50 kvinnor dör i barnsäng.
1 av 10 barn dör innan det fyller 5 år.
1 av 3 går hungrig varje dag (svälter).
Samtidigt så berömmer FN:s koordinator TL Sveriges hjälp och vårt bistånd på ca 275 miljoner kronor till Sydsudan och jag citerar från artikeln:
"Sverige har varit en förkämpe för att stärka kopplingen mellan humanitärt arbete och utveckling. Sydsudan erbjuder en möjlighet för oss att tillämpa den principen och för Sverige att visa globalt ledarskap i frågor om hur bistånd kan bli mer effektivt".
Hmm, den svenska modellen brukar ju inte vara så bra alla gånger. Vi öser in pengar utan motprestation till Palestinska Myndigheten (PA) utan att se något resultat.
Trots att vi ger PA ca 700 miljoner kronor om året i bistånd så har de alltid ebb i kassan och behöver mer och mer.
Är verkligen den svenska biståndsmodellen den bästa?
Är den ens bra över huvud taget?
Varför följer inte Sverige Israel som ett exempel? Låt oss utbilda sydsudaneser i Sverige så att de kan åka hem och bygga upp sitt land. Givetvis måste vi hjälpa landet under tiden, men på lång sikt.
Varför tar inte FN Israel som ett exempel på hur man kan arbeta? Men det är kanske alltför politiskt laddat.
Jag har en bön.
En bön om att Israel skall få bli det exempel och föredöme som Gud har ämnat henne att vara. Men det finns ju en motkraft (ej namngiven här) mot detta som säger att Israel skall fördömas istället för att få bli/vara det ljus i världen (föredöme) som hon är ämnad att vara.
Så istället för att lägga all energi på att fördöma och kritisera Israel i allt hon gör och företar sig. Följ hennes exempel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar