Kristen politik, eller?

Jag kommer nu att publicera ett av de längsta inläggen jag åstadkommit så här långt. Kunde givetvis ha delat detta i två delar, man har valt för helhetens skull att inte göra så.

Jag har under en tid funderat fram och tillbaks över tre ord, namn eller begrepp i två olika sammansättningar. Först har vi orden; kristen, Sverigedemokrat (främlingsfientlig) och Israelvän och jag får inte ihop de tre orden. Jesus själv säger att vi som kristna förväntas älska vår nästa som oss själva, men ändå så väljer man hat före kärlek. Jag får inte heller ihop orden; kristen, socialist/kommunist och Palestinavän. Detta är ett fenomen som är svårt för mig att omfatta, hur kristna kan förkasta Israel både som land och som folk, en del till och med hatar allt som har med Israel att göra. Nu är inte förkastandet av judarna eller Israel en ny företeelse inom kristenheten, utan en gammal som går under namnet – ersättningsteologi. Och det smärtar mig djupt att den kristna kyrkan både historiskt och i nutid förkastar Israel och judarna. I det ena fallet förkastar man judarna till förmån för ett folk som inte fanns till före 1948. Jag ställer mig ofta frågorna. Läser de inte hela Bibeln? Är politiska program och ideologier viktigare än Bibelns ord och lära?

Men här och nu är tanken att först utveckla mitt resonemang om de tre orden; kristen, Sverigedemokrat och Israelvän. Hur de orden kan kopplas och inte kopplas samman. Den som vill kan byta ut ordet Sverigedemokrat mot ordet - främlingsfientlig.

Jag träffar allt oftare på personer som sammankopplar de tre orden i båda varianterna. Och i vissa fall tror jag att dessa personer menar väl och är ärliga människor. Men det jag frågar mig är huruvida man kan sammankoppla dessa tre orden eller inte? För mig ter det sig svårt. Och varför skall jag försöka besvara nedan.

Innan jag går vidare vill jag först göra klart att jag inte anser att det perfekta eller felfria politiska partiet eller systemet existerar i dagsläget. Däremot så finns det partier med mindre antal fel eller som har en bakomliggande ideologi som är bättre än andra. Partier som bäst harmoniserar med mina värderingar och eller med en kristen (Biblisk) tro/tolkning. Alla partier (tänker först och främst på de partier som finns representerade i Riksdagen) har en eller flera punkter i sin programförklaring ”som jag kan skriva under på”. Samtidigt så har alla partier saker som jag anser falla inom kategorin, ”det kommer jag aldrig att skriva under”. Jag hittar bland Riksdagens 8 partier två eller tre stycken som jag av ideologiska, religiösa och eller sammantaget politiska skäl, inte kommer att eller kan lägga min röst på.

Den första tanken som slår mig nu är kopplad till den så kallade Missionsbefallningen. Denna hittar vi i Matteusevangeliet, kapitel 28 och verserna 18-20. Samt i Markusevangeliet, kapitel 16 och verserna 15-18. (Bibelöversättningen jag använder mig av är Svenska Folkbibeln).

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärljungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut”. (Matt 28:18-20)

Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Tecken skall åtfölja dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska”. (Mark 16: 15-18)

Sammanfattningen av de viktigaste punkterna blir som jag uppfattar det:

1.      Gå ut och predika evangelium till alla folk. Den som kommer till tro på Jesus som Herre och Frälsare skall därefter döpas (frivilligt, inte under tvång eller hot).

2.      Lär dem att hålla Jesu bud (ord). D.v.s. undervisa dessa människor utifrån Bibeln.

Jag leker med tanken att vi har varit dåliga på att ”gå ut till alla folk” och följden blir att Gud istället sett till att skicka alla dessa folk och människor till oss för att vi på så vis skall kunna predika om Jesus som korsfäst, död och uppstånden. Vi måste åter igen på allvar predika att Jesus är Vägen, Sanningen och Livet, ingen kan komma till Gud (Fadern) utom genom honom (Johannesevangelium kapitel 14 och vers 6). I Johannesevangelium kapitel 3 och vers 16 så står det; Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Hur många Sverigedemokrater (socialister/kommunister också för den delen) tror på det som står i de följande verserna, vers 17-18. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror på honom är redan dömd, eftersom han (eller hon) inte tror på Guds enfödde Sons namn.

Till den som kallar sig kristen och som tycker att invandringen till Sverige är något skrämmande, hemskt eller farligt har jag därför en uppmaning! Gå ut och predika evangelium med Bibeln i handen och med ett leende på läpparna istället för att ägna tid till fruktan, hat eller främlingsfientlighet. Det var som en gammal Baptistpastor sa vid något tillfälle. ”Araber är något av de underbaraste människor du kan ha att göra med, OM du bara kan få dem att lämna islam”. Det ligger något i de orden tror jag.

Detta går stick i stäv med Sverigedemokraternas budskap om att invandringen är av ondo. Detta går stick i stäv med Sverigedemokraternas hänvisning till att dessa för med sig ”främmande” kulturer till Sverige. Detta går stick stäv med många (inte alla) Sverigedemokraters islamofobi. Detta går stick i stäv med främlingsfientligheten. Hur många av de som är medlemmar eller som röstar på Sverigedemokraterna tror och predikar verkligen de verser som jag nyss citerade.

Jesus säger/befaller att vi skall älska våra medmänniskor som vi älskar oss själva. Predika, evangelisera bland invandrarna istället. Undervisa dem om vad BIBLISK kristen tro är och står för. Undervisa dem om vad Bibeln har att säga om Israel, om att älska dina ovänner och be för dina fiender. Samtidigt som man då undervisar andra om vad Bibeln verkligen lär och undervisar andra om kristna dygder och traditioner så lär man sig själv. Hur många av de som talar å Sverigedemokraternas vägnar och hänvisar till ”kristen tradition” känner egentligen till vad kristendomen står för och vad som är kristen tradition? Tyvärr så är sanningen den att (troligtvis) de flesta av dessa personer inte ens vet varför påsken firas, eller julen. Det blir lika mycket eller mer ”god dag yxskaft” när vissa (enligt de själva) ”kristna” Sverigedemokrater försöker redogöra för vad som är kristen tro och tradition och inte.

Det andra jag spontant kommer att tänka på är vad Bibeln lär om främlingar i landet och hur dessa skall eller bör behandlas. Främlingsfientlighet är något som Bibeln är tydlig emot. Ett exempel hittar vi i 2:a Moseboken kapitel 23 och vers 9, den börjar: En främling skall du inte förtrycka. Bara här faller den kristnes argument för främlingsfientlighet. Här måste jag också vara tydlig med ett påpekande som vänder sig mot de som anser att ”alla” invandrare och flyktingar är välkomna till Sverige. Brott mot svenska lagar kan och eller (beroende på brottet) skall leda till avvisning/utvisning. Man måste skilja på personer som vill följa svensk lag och de som konstant begår många eller grova brott (inte vill). Samma lagar som gäller infödda eller sedan länge ”svenskar” skall gälla nysvensken (2:a Moseboken kapitel 12 och vers 49).

(Att sedan svenska migrationshandläggare avvisar personer som konverterat i Sverige och riskerar dödsstraff eller fängelse i hemlandet, det anser jag också vara ett slags avart eller exempel på främlingsfientlighet, eller som Jesus själv säger: kärleken skall kallna. Handläggare som (exempelvis) opersonligt hävdar att omvändelse/konvertering inte är verklig då personen ifråga inte kan hela Bibeln eller kan redogöra för viktiga teologiska saker i Bibeln. Eller handläggare som beslutar om utvisning av personer med de naiva orden; ”de får väl hålla sin religiösa åsikt hemlig/personlig”. Detta visar bara att många (inte alla) svenska handläggare vid Migrationsverket inte har den ringaste uppfattning om verkligheten/världen utanför Sverige).

Något jag märker då och då bland de som ställer sig på Israels sida och som nu och då kommer fram när man för diskussionen framåt är att kärleken till (engagemanget för) Israel inte alltid är (känns) äkta. Det känns snarare som om israelstödet är ett sätt att reta upp invandrare från muslimska länder och eller med en muslimsk tro. Ursäkta uttrycket, men en pungspark är en pungspark. Att som vissa av partiets medlemmar och eller anhängare använda Israel som ett sätt att provocera och reta gallfeber på muslimer är inte den typ av vänner Israel behöver i Sverige. Att sedan ursäkta sig med att det faktiskt finns medlemmar högt uppe i partistyrelsen som har judiskt påbrå håller inte enligt min åsikt.

Ett antal medlemmar i Sverigedemokraterna har under de ca två år partiet varit ett Riksdagsparti (eller de närmast föregående åren) skapat rubriker omkring sig själva och partiet. En kommunpolitiker vill kastrera olika typer av sexualbrottslingar. En annan utesluts ur partiet för att han är för Antisemitisk när han påstår att partiet styrs av ”Världsjudendomen”. Med hjälp av dolda mikrofoner avslöjas ”nazistiska” sympatier i samband med en kryssning partiet genomför. Summan av dessa ”klavertramp” som partiets lokala företrädare gör visar lite vad det ofta är för slags personer som attraheras av partiprogram o. dyl. Argumenten för en genuint kristen person att tillhöra eller sympatisera med partiet försvinner ett efter ett tycker jag.

Går vi till Frankrike och tittar på det parti som Le Pen leder så väcks nu förslaget att ”kippan” skall förbjudas. På samma vis som andra religiösa klädesplagg förbjuds. Nu vill jag påpeka att jag är emot ”heltäckande” religiösa plagg av snittet ”burka” eller ”nikab”. Skillnaden mellan att täcka håret, kroppen, armar eller (som kippan) huvudet och att förhindra identifiering anser jag vara ”milsvid”. Detta kan även i förlängningen i Sverige leda till att de judar som tycker att Sverigedemokraterna är det enda rätta alternativet upplever att de ”bildligt talat” huggs i ryggen av sina partikamrater.

Nedan följer ett par exempel på personer som inte vill gå ut öppet med sin bakgrund när de umgås med partiets sympatisörer/medlemmar.

I min egen bekantskapskrets har jag personer av judisk härkomst som stödjer partiets värderingar. Det jag tycker är lite intressant med dessa personer är att de inte vill eller vågar vara öppna med sin judiska bakgrund när de är tillsammans med sina politiska fränder/likar. Ofta när jag träffar dessa i olika slutna sammanhang (privata fester, sammankomster e. dyl.) då brukar de bära kippa och hörntofsar. Men aldrig när de är i umgänge med politiska åsiktsfränder. Då lyfter de endast fram att de är av svenskt ursprung sedan lång tid tillbaks. I ett fall kommer sig detta av att personens ena förälder inte är av judiskt ursprung utan kan härleda sin svenskhet under minst två, tre eller fyra århundraden. En lyfter fram sina skotska rötter och nämner inte att den föräldern är av judiskt ursprung. Då personerna ifråga verkar göra allt för att dölja sitt ursprung/arv då tvingas jag ställa mig frågan, varför? Vad är de rädda för? Inte kan väl deras Israelvänner vilja skada dem, inte? Är detta exemplet bevis eller indikationer på att allt inte står väl till med Sverigedemokraternas ideologiska ursprung? Jag är kanske en sanning på spåren, tror jag.

Jag är rädd att dessa personer en dag (inte inom den närmaste tiden) kommer att upptäcka att de ”bundit ris till sin egen rygg”. Om några år däremot så tror jag att deras så kallade (politiska) vänner/meningsfränder kommer att bildligt talat hugga kniven i ryggen på dem. Då först kommer de att förstå (borde i alla fall) vad de själva har bidragit med att föra fram i Sverige.

Det andra fenomenet är svårare att ställa mot väggen. Dels för att vi har hört argumenten under hela våra liv, eller vi har hört det under stora delar av våra liv. Kristen, socialist/kommunist och Palestinavän.

Kristen och vänster brukar för vissa personer vara samma sak. Om man som jag hellre vill ställa mig politiskt till höger då får man snabbt höra hur extrem man är och ordet ”högerkristen” används som ett skällsord. Usch och fy, det vill vi inte veta av. Ändå så hörde jag en statsvetare som kom från USA säga att på en höger – vänsterskala (politisk) så står det Riksdagsparti i Sverige som räknas (detta var när vi bara hade sju partier i Sveriges Riksdag) som allra längst till höger, ändå till vänster om de två stora partierna i USA, Demokraterna och Republikanerna. Att bara nämna USA är för vissa svenska kristna ”ett rött skynke”.

Men är verkligen politisk vänster och kristen samma sak? Nej jag tror inte det. Jo, men socialismen är född i de kristna värderingarna. Allas lika värde, solidaritet och mänskliga rättigheter brukar man snabbt kasta fram som argument. Den sociala omsorgen och jämlikhet. Med nästan gråtfärdigt darr på rösten framförs argumenten. Känner du igen det?

Jag är av den övertygelsen att dessa argument kom in i den svenska kristenhetens tankebanor i samband med de karismatiska väckelserna under sent sextio, sjuttio och åttiotalets första hälft, samtida med en stark vänsterpolitisk (socialistisk/kommunistisk/marxistisk) framväxt. Radikala ungdomar drogs till båda sakerna samtidigt. Man såg inte skillnaden mellan socialismens/marxismens politiska solidaritet och Jesu syn på solidaritet (Biblisk). Medan den politiska omsorgen och solidariteten med den svage eller fattige mer eller mindre öppet faktiskt är född i ”ren och skär” avundsjuka. Man framhäver ”allas lika värde” och glömmer att det brukar heta att ” vi är alla jämlika, men vissa är mer jämlika än andra”. Som kontrast är Jesu (Biblisk) omsorg och solidaritet född i äkta kärlek och omsorg om den svage eller fattige. Jesus var kliniskt fri från avundsjuka. Det kan inte politisk socialism säga. Man säger det! Men man vet att det är en lögn man uttalar.

På Livets Ords hemsida hittar jag under fliken/länken Israelrapport några i detta ämne mycket bra punkter. Inom parentes kommer jag att göra egna tillägg eller kommentarer.

Säg inte så där, eftersom du förstör bilden av de palestinska araberna som offer.

Säg inte så där, eftersom du ifrågasätter det moraliska omdömet hos den europeiska vänstern (kristenheten).

Säg inte så där, eftersom du ifrågasätter existensberättigandet för dussintals humanitära (kristna) icke-statliga organisationer (Diakonia, Bilda t.ex.).

Säg inte så där, eftersom du ifrågasätter användningen av europeiska och amerikanska skattebetalares pengar.

Säg inte så där, eftersom Israel är en ockupationsmakt och därför principiellt har fel.

Säg inte så där, eftersom Israel representerar imperialism och kolonialism.

Säg inte så där, eftersom du äventyrar det ekonomiska samarbetet med de arabiska staterna (oljeberoendet).

Säg inte så där, för då blir muslimerna upprörda.

Säg inte så där, eftersom det ställer oss inför oss oroande fakta som vi har arbetat hårt för att undertrycka.

Säg inte så där, eftersom det motsäger den accepterade uppfattningen som vi har konstruerat.

Säg inte så där, eftersom du då kommer att framstå som en okunnig rasist.

Säg inte så där, eftersom det gynnar Israel – och de är ”lagbrytare” per automatik.

Kort sagt, säg inte så där, eftersom det inte är så man säger nuförtiden (hellre politiskt korrekt än att vara villig att erkänna, jag hade fel).

Men vad händer om det är sanningen? Än sen då? Vi säger inte dessa saker idag. Punkt och slut. 

Nu försvarar jag inte allt som Livets Ord står för eller säger. Men den eller de som tagit fram dessa argument/punkter har i detta fall med en knivskarp analytisk precision lyckats ”träffa huvudet på spiken”. Det är en mycket bra sammanfattning av vad många kristna Palestinavänner (Israelhatare) säger, tycker eller tänker.

Är man per automatik rasist om man inte röstar på vänster eller på socialistiska partier? Nej, men för den som anammat den politiska bilden så verkar det ibland vara så man tänker.

Är inte Palestinierna offer? Jo, men för organisationer som Hamas, Hizbollah, Islamiska Jihad m.fl. Titta på Gaza som ett exempel. Är det Israels fel att Palestinierna har det svårt och gränserna är strängt bevakade? Nej, det är de militanta islamisternas och eller terroristernas (med Hamas i spetsen) fel.

Jag kommer ofta i kontakt med kristna, svenska personer som anser att Israel (judarna) har stulit Palestiniernas land. Vilket land? Den absoluta majoriteten av de som idag kallas Palestinier härstammar från personer som invandrat till området mellan 1880 och 1946. Grannen/släktingen till den ene 1948-49 flyr/lämnar Israel och kallas idag Palestinier. Grannen/släktingen till den andre stannade och kallas idag för Israelisk arab. Varför? Antagligen för att ”Palestinier” är ett politiskt begrepp, omkring 1967. Jag har träffat flera personer som säger att de med rätta kan kalla sig Palestinier. Detta eftersom det i deras födelsebevis står ”Brittiska Palestinamandatet”. Nu är dessa judar och kallas därför inte för Palestinier av den orsaken.

Om man som jag försöker att läsa HELA Bibeln och nu och då även Apokryferna, då kan man inte annat än se hur Guds löften till judarna gäller Israel FÖR ALLTID. Landet och folket är av Gud själv sammankopplat, för evigt. Om man som vissa vill påskina att judarna förkastades när de förkastade Jesus och att Guds löften inte gäller dem, då har man inte förstått vad Bibeln lär. Eller så läser man inte Bibeln själv utan lyssnar/läser bara vad andra påstår eller tycker. Detta är en fara med den så kallade ”ersättningsteologin” som infördes i kristenheten på 300-talet och framgent. Med den som stöd/underlag har så kristna förkastat, förföljt, trakasserat, mördat, fördrivit, förtalat, tvångskonverterat judar under mer än tusen år.

Lyssnar inte de som kallar sig Palestinavänner till argumenten från den muslimska världen? De muslimska/arabiska argumenten är idag i mångt och mycket ett tidseko av Nazismens retorik. Storsäljande böcker i muslimvärlden är Hitlers ”Mein Kampf” och ”Sions vises protokoll”. Förintelseförnekare sprider sin propaganda där Förintelsen påstås vara en uppdiktad sionistisk lögn utan att blinka bland Palestinier och i de muslimska länderna. Borde inte det tala till förnuftiga och tänkande svenskars sinnen? Det verkar inte så, tyvärr. Man byter bara ut orden ”jude” mot ”sionist” eller ”Israel” och på så sätt rättfärdigar man de argument som när de innehåller ordet ”jude” är oförblommat Antisemitiska.

Som ni förstår är jag inte speciellt imponerad av kristna Sverigedemokrater/rasister eller Palestinavänner/vänster.

Jag skriver i början av inlägget att jag inte anser att det perfekta politiska partiet existerar. Varje politiskt parti av de åtta som finns representerade i Riksdagen har punkter i sina partiprogram som jag förnuftsmässigt kan hålla med om, förnuftsmässigt. MEN med tanke på den bakomliggande ideologin så kan jag inte förlika mig med dessa partier, det är en omöjlighet för mig. Eller om du så vill, en samvetsfråga.

Med dessa ord avslutar jag detta inlägg (även om jag med all säkerhet kunde fortsatt min argumentation) och önskar dig som orkat läsa ända till slutet, Gud Välsigne Dig. Hälsningar Gideon.